I takt med det ökade intresset för könsneutralt mode har allt fler företag inkluderat könsneutrala modekollektioner i sina sortiment. Trots dessa framsteg visar modemarknaden fortfarande tydliga tecken på att vara präglad av könsbinaritet och traditionella könsnormer. Mot denna bakgrund syftar följande studie till att undersöka konsumenternas uppfattningar av könsneutralt mode inom marknadsföring. Studien använder en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. Totalt utfördes nio semistrukturerade intervjuer där personer tillhörande Generation Z valdes ut för att analysera könsneutrala reklamkampanjer. Vid analys av empirin beaktades studiens syfte och frågeställningar samt tidigare forskning och det teoretiska ramverket som består av Erving Goffmans teori om hur genus framförs i reklam. Resultatet i uppsatsen visade att könsneutralt mode inom marknadsföring inte enbart handlar om själva klädesplagget i sig utan även de omgivande omständigheterna i bilden. Konsumenters uppfattningar om något är könsneutralt eller inte påverkas av olika faktorer. Det framgår att konsumenter oftast associerar könsneutralt mode med manlig stil och att könsstereotyper fortfarande påverkar marknadsföringen inom modeindustrin. Könssammansättningen av modeller i reklambilder är en annan faktor som påverkar konsumenternas uppfattning. Dessutom framgår det av resultaten att respondenterna beskriver könsneutralt mode som både unikt och samtidigt tråkigt, vilket skapar en paradox. Dessa resultat är av praktisk relevans för modeföretagare som behöver fatta strategiska beslut i sin marknadsföring.

With the growing interest in gender-neutral fashion, an increasing number of companies have included gender-neutral fashion collections in their ranges. Despite this progress, the fashion market still shows clear signs of being characterized by gender binarism and traditional gender norms. Against this background, the following study aims to investigate consumers' perceptions of gender-neutral fashion in marketing. The study uses a qualitative method with an inductive research approach. A total of nine semi-structured interviews were conducted where people belonging to Generation Z were selected to analyze gender-neutral advertising campaigns. When analyzing the empirical data, the study's purpose and questions were taken into account, as well as previous research and the theoretical framework consisting of Erving Goffman's theory of how gender is presented in advertising. The results of the study showed that gender-neutral fashion in marketing is not only about the garment itself but also the surrounding circumstances of the image. Consumers' perceptions of whether something is gender neutral or not are influenced by various factors. It appears that consumers mostly associate gender-neutral fashion with male style and that gender stereotypes still influence marketing in the fashion industry. The gender composition of models in advertising images is another factor that influences consumer perception. Furthermore, the results show that respondents describe gender-neutral fashion as both unique and at the same time boring, which creates a paradox. These findings are of practical relevance for fashion entrepreneurs who need to make strategic decisions in their marketing. The research paper is written in swedish.