Inledning

Högläsning är främjande för barns språkutveckling. Den digitala högläsningen i förskolan ökar. Vi har själva erfarit via våra VFU-placeringar att den så kallade läsvilan som är vanligt förekommande efter lunch på förskolan gått allt mer från att erbjuda analog högläsning till att främst vara en digital högläsningsstund för barnen.                                                            

Däremot finns det ännu inte mycket forskning kring vilka effekter den digitala högläsningen har på barnens språkutveckling. Och inte heller några didaktiska riktlinjer från Skolverket om vilken roll den digitala högläsningen bör ha i förskolans verksamhet.

Syfte

Studiens syfte är att belysa hur analog och digital högläsning används i förskolan.

Metod

För att samla in information att besvara våra frågeställningar har vi valt den kvalitativa metoden intervju. Sammanlagt intervjuades sex legitimerade förskollärare, från sex olika förskolor. Gemensamt för informanterna är att de använder sig av applikationen Polyglutt för att bedriva digital högläsning i förskolan.

Resultat

Resultatet visar att förskollärarna som medverkade i studien dagligen erbjuder barnen att ta del av digital och analog högläsning. Däremot används de båda högläsning metoderna för olika syften. Digital högläsning används oftare med nedvarvning som syfte och i större barngrupper. Medan analog högläsning oftare syftar till undervisning och hellre används vid högläsning med färre barn. Detta är generellt förskollärarna nöjda med det arbetssätt de har gällande analog och digital högläsning. Förskollärarna menar att den personaltätheten och de stora barngrupper som idag råder på förskolan inte möjliggör för dem att arbeta med högläsning på något annat sätt.