Studiens syfte är att undersöka förskollärares tankar kring att använda sig av sång och musik för att främja små barns språkutveckling. Studien utgår från två frågeställningar: på vilka sätt använder förskollärare musik och sång för att stödja barnen i deras språkutveckling och, i vilka situationer sker detta.

Metoden vi har använt oss av är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Detta har vi gjort för att få utförliga svar och få en inblick i på vilka sätt förskollärarna använder sig av sång och musik för att utveckla barns språk. Vi har intervjuat 6 förskollärare från 3 olika kommuner därefter transkriberades intervjuerna för att kunna analyseras och besvara studiens frågeställningar.

I resultatet av intervjuerna framkommer det att sång och musik är en stor del i förskolan och används dagligen i språkutvecklande syfte men även för att skapa ett lustfyllt lärande tillsammans med andra. Eftersom intervjuer har använts i studien grundar sig resultatet i förskollärarnas egna ord om hur de använder sig av sång och musik som språkutvecklande och inte hur de faktiskt gör. Flera av förskollärarna anser att de inte har tillräckligt med kunskap eller utbildning inom ämnet musik vilket kan leda till att variationen blir begränsad. Samlingen är ett tillfälle där alla intervjuade förskollärare använder sång och musik både som språkutvecklande och som en social stund där barn lär av och med varandra.