Denna uppsats berör personal i den fritidspedagogiska verksamheten och deras upplever kring yrkesrollen i skolverksamheten som helhet. Undersökningen utgår ifrån tidigare forskningar med centrala begrepp som kommer att presenteras i inledningen. Vidare undersöks fritidslärarnas och fritidspedagogernas åsikter åberopande samarbetet mellan skolan och fritidshemmet, samt upplevelsen kring den egna yrkesrollen och dess status. Forskarna i den kommande uppsatsen är eniga om ett gemensamt synsätt gällande fritidshemmet och de delade åsikterna från yrkesverksamma lärare och pedagoger.

Syftet med detta arbete är att få en förståelse kring hur fritidslärare och fritidspedagoger upplever sin yrkesroll i ett utanförskap samt hur samarbetet ser ut mellan fritidshemmets personal och den resterande personalgruppen i skolans verksamhet.

Undersökningen är kvalitativt genomförd och baseras på intervjuer med fritidslärare och fritidspedagoger. Intervjuerna har gjorts på fem skolor i en mindre ort i sydvästra Sverige meden urvalsgrupp om sex yrkesverksamma fritidslärare/ fritidspedagoger. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv som kommer att belysas genom uppsatsens gång.

Resultatet påvisar att flertalet av fritidspedagogerna och fritidslärarna känner utanförskap i dels fritidsverksamheten men även grundskolan. Samtliga lärare och pedagoger upplever att planeringstid är en bristande faktor till att kunna utöva sin yrkesroll och den fritidspedagogiska delen i läroplanen. Stress och press är två uttryck som beskriver fritidshemspersonalens hälsa och mående. Fortsättningsvis vill de intervjuade i vår studie se en förändring i deras yrkesroll då den upplevs bli utnyttjad i andra sammanhang som inte berör den fritidspedagogiska. Avslutningsvis ges en förklaring om problematikens lösningar för att uppnå den ideala verksamheten.