Status finns överallt och så även inom förskolan. Redan i unga åldrar lär sig barn att det är viktigt att vara populär och omtyckt för att få vänner och för att få delta i leken. De barn som inte är så populära riskerar att bli uteslutna ur leken och får inte så många vänner. Det finns tyvärr inte så mycket tidigare forskning inom ämnet, så därför är denna studie relevant.

Syftet med studien är att undersöka några förskollärares beskrivningar av hur barns status yttrar sig i kamratrelationer.

Studien har genomförts i en kvalitativ metod i form av enkät med öppna frågor. Sju förskollärare från en förskola medverkade i studien.                             

För att analysera mitt resultat använde jag mig av fenomenografi för att koda svaren och hitta passande mönster.

Resultatet visar att alla förskollärare upplever att det finns status i förskolan. Det är i leken som statusen blir mest synlig. Barn med hög status bestämmer vilka som får vara med i leken och vilka roller de ska ha. Barn med låg status gör allt för att få vara med och leka. Får de delta i leken blir de oftast tilldelad en underordnad roll såsom tjänare eller hund. Resultatet visar även att barn med hög status oftast har ett välutvecklat språk, är påhittiga och nyfikna och tycker om att bestämma. Barn med låg status är oftast blyga och har ett outvecklat språk.