Läsinlärning är centralt för elever i förskoleklass och grundskolans 1-3. Eleverna behöver tillägna sig färdigheter inom läsning, för att klara av de kunskapskrav i svenskämnet som ställs och för att kunna tillägna sig kunskaper inom andra ämnen. Därför är det av stor vikt att lärare har kännedom om de olika metoder som främjar fonologisk medvetenhet och läsinlärning för att hjälpa alla elever att klara grundskolan. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga och analysera forskning om fonologisk medvetenhet och läs inlärning kopplat till rytmbaserad undervisning i form av musik och språkrytm. Översiktens fördjupade analys innehåller frågor av relevans för läraryrket. I denna del analyseras huruvida rytmbaserad undervisning kan ge effekter på fonologisk medvetenhet och läsinlärning samt hur forskarna diskuterar resultaten kopplat till kön och socioekonomisk bakgrund. Mot bakgrund av tidigare forskning inom området samt grundlärarutbildningens inriktning där estetiska lärprocesser har varit en del av utbildningens innehåll, fokuseras kunskapsöversikten på hur estetiska lärprocesser i form av rytmbaserad undervisning kan tillämpas som metod för främjandet av fonologisk medvetenhet och läsinlärning.

Metoden vi använt oss av i översikten har inneburit att vi har sökt i olika databaser och med valda sökord, funnit relevant forskning. De databaser som används i sökprocessen har varit ERIC och Primo. Vi har valt urvalskriterier som vi förhållit oss till under sökprocessen och genomläsning av artiklar. Dessa urvalskriterier ska spegla översiktens syfte och säkerställa att den forskning som kartläggs är av relevans för kommande yrkesprofession. Studiernas syften var att undersöka om rytmbaserad undervisning ger effekt på fonologisk medvetenhet och/eller läsinlärning. De metoder som används i de åtta studier som presenteras i översikten är kvantitativ metod i form av interventionsstudier.

Resultatet av översikten visar att majoriteten av studierna konstaterar att rytmbaserad undervisning främjar fonologisk medvetenhet och läsinlärning för elever som befinner sig i den tidiga läsinlärningen. Resultatkapitlet och den fördjupade analysen innehåller även en analys av forskarnas egna tankar om resultaten kopplat till kön och socioekonomisk bakgrund. Tre av studierna diskuterar att socioekonomisk bakgrund kan påverka elevernas förutsättningar att lära sig läsa, varav två av studierna visar att det påverkar. De forskare som diskuterat kön är oeniga om huruvida kön påverkar elevernas förutsättningar att lära sig läsa. I resultatdiskussionen diskuterar vi styrkor och svagheter med forskningsfältet. En styrka är att alla studier använder kvantitativ metod och intervention, vilket lämpar sig väl när syftet är att undersöka effekter aven viss undervisningsmetod. Kapitlet innehåller även en redogörelse för pedagogiska konsekvenser. Vi framhåller att kunskapen om att rytmbaserad undervisning ger positiv effekt på fonologisk medvetenhet och läsinlärning kan öppna möjligheterna för pedagoger att kombinera estetiska lärprocesser med läsinlärning. Förslag till vidare forskning presenteras och vi ser ett behov av studier som genomförts på elever med svenska som första språk samt ett behov av elev- och/eller lärarperspektiv på undervisningsmetoden i form av kvalitativa studier.