I det preoperativa mötet träffar anestesisjuksköterskan patienten och genom att vara närvarande kan en vårdande relation skapas för att inge mod och lindra lidande. Oro och rädsla är något naturligt som alla människor erfar i livet. Studien visar att oro och rädsla preoperativt är vanligt förekommande hos de patienter som ska genomgå generell anestesi. Preoperativoro kan medföra negativa konsekvenser för patienten genom hela det perioperativa vårdförloppet både på kort och lång sikt. Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder för att minska oro inför kirurgiska ingrepp i generell anestesi. För att svara på studiens syfte valdes en systematisk litteraturstudie med kvalitativ design som metod. Studiens resultat presenterades i tre huvudkategorier: Relationens betydelse för att skapa trygghet, den individanpassade informationen samt vårdande handlingar som lindrar oro. Genom att vara närvarande och skapa förtroende samt bekräfta patienten skapades en relation som möjliggjorde en god dialog vilket resulterade i en känsla av trygghet hos patienten. Anestesisjuksköterskan gav adekvat information om anestesin och det kirurgiska ingreppet samt anpassade den utefter varje unik patient för att lindra oro och rädsla. Vårdande handlingar handlade om att ge tillbaka en känsla av kontroll genom att bjuda in patienten till delaktighet. Anestesisjuksköterskan använde även olika avledande strategier samt administrering av lugnande läkemedel för att lindra oro och rädsla. En utmaning var att bemöta oro och rädsla hos patienter med annan kulturell bakgrund eller modersmål än svenska och patienter med kognitiv svikt.