De senaste åren har förskolan gått från att vara homogen till att bli heterogen relativt snabbt. På grund av denna förändring krävs det idag att förskollärare besitter en kompetens att möta denna mångfald på förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sin kompetens gällande att stötta och utveckla barns modersmål samt vilka förutsättningar de har i verksamheten gällande stöttning och utveckling av barns modersmål. Vi kommer även att undersöka vilka metoder förskollärare beskriver att de använder sig av för att erbjuda alla barn, oavsett modersmål delaktighet i undervisningen.

Vår studie har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, detta genom semistrukturerade intervjuer. Under hela studiens gång har vi lutat vårt resonemang mot det sociokulturella perspektivet. Vi har intervjuat åtta utbildade förskollärare som arbetar på mångkulturella- och monokulturella förskolor och det ligger till grund för studiens resultat.

Utifrån studiens resultat kan vi se att förskollärare ges goda förutsättningar för att stötta och utveckla barns modersmål. Samtliga förskollärare anser sig ha kompetens kring modersmålsutveckling. En betydande faktor för förskollärarnas kompetens har visat sig vara SKUA som står för språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet visar även ett förhållningssätt som tyder på att alla barn, oavsett modersmål görs delaktiga i den mån det går med hjälp av olika metoder.