Inledning

Digitala verktyg tar större och större plats i vårt samhälle och i förskolans läroplan förtydligas det att barnen ska få ta del av berättelser både genom analog och digital högläsning. Utifrån tidigare erfarenheter av högläsning som metod för att distrahera barn i affekt samt vid avslappningsmoment som vilan vill vi reda ut hur förskollärare faktiskt ser på analog och digital högläsning. Förhoppningen blir att bidra med kunskaper kring hur de båda metoderna kan användas för barns språkutveckling i förskolans verksamhet.

Syfte

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärarnas inställning till analog respektive digital högläsning samt hur de använder sig av de olika metoderna i verksamheten.

Metod

I studien har vi nyttjat en kvalitativ metod, specifikt self reports som liknar skriftliga intervjuer. I vår self report fick 12 förskollärare svara berättande på fem frågor. Valet av metod grundade sig i att vi ville ha utförliga och uttänkta svar där förskollärarna fick möjlighet att själva välja när de hade möjlighet att besvara vår self report.