Denna studie avser att bidra med kunskaper och insikter gällande elever som upplever talängslan inför muntliga situationer i svenskämnet. Studiens syfte är att redogöra för vad som bidrar till talängslan samt hur elevers förutsättningar inför muntliga situationer ser ut. Studien syftar även till att undersöka elevers tankar och upplevelser inför och efter det muntliga nationella provet i svenska och hur det förberedande arbetet inför provet upplevs av elever. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data. Sex informanter deltog i intervjun, och samtliga elever går i årskurs nio på en högstadieskola.

Tidigare forskning visar att talängslan och oro för muntliga situationer är problematiskt i skolsammanhang. Resultat från flera olika studier visar att en stor del av elever i grundskolan och gymnasiet upplever talängslan. Forskning visar att det finns flera faktorer som bidrar till denna oro. Tidigare negativa upplevelser, klassrumsklimatet, bedömningssituationer och för lite övning är några av de faktorer som presenteras som orsaker till talängslan.

Studien har ett fenomenologiskt perspektiv och utgår från Rogers teori om jaget och jagbilden. Teorin utgår från antagandet om att alla människor formas genom subjektiva upplevelser. Varje individ upplever jaget, den vi är och jagbilden, den vi önskar att vi var. Teorin används i studien då elevers tidigare upplevelser och bild av sig själva påverkar deras upplevelser av fenomenet muntliga situationer.

Studiens resultat visar att muntliga situationer i svenskämnet är ett orosfyllt moment för talängsliga elever. Orsakerna till detta är flera, bland annat tidigare negativa upplevelser och upplevelser av brist på övningstillfällen. Även val av ämne och bedömningen påverkar elevers nervositet. Resultatet visar även att eleverna upplever att det i svenskundervisningen inte läggs tillräckligt mycket tid på det förberedande arbetet och att själva framförandet får mest fokus. Elevers uppfattning av att nationella provet är avgörande för deras betyg är en stor orsak till att eleverna känner sig mer oroliga inför det muntliga delprovet.