I anestesisjuksköterskans yrkesutövning ställs krav på upprätthållande av fri luftväg samt övervakning och observation av cirkulation, ventilation och sömndjup. Patienten skall kunna genomgå en generell anestesi under kontrollerad medvetslöshet och vara fri från smärta och minnen från operationen. Awareness är en fruktad komplikation som kan vara en följd av alltför ytlig anestesi. Forskning visar att awareness kan ge bestående men i form av PTSD, sömnsvårigheter och negativt påverka patientens sociala liv. Ett oönskat lidande som den perioperativa vården skapar och drabbar den enskilda patienten. För att lyckas förebygga och undvika awareness behöver anestesisjuksköterskan ha kunskap om vilka metoder som kan användas för bedöma och mäta sömndjup.
Syftet var att undersöka betydelsen av sömndjupsmonitorering för att minska risken för awareness när patienten genomgår en generell anestesi. Metoden bestod av en systematisk litteraturstudie med kvantitativ design. Resultatet visar att övervakning med BIS är vanligast när det gäller sömndjupsmonitorering. Metoder som ETAC och AEP används också. Gemensamt för många studier är att det framkommer att en typ av sömndjupsmonitorering bör kombineras med andra bedömningsmetoder för att minska risken för awareness. Den omdiskuterade och förhållandevis osäkra frekvensen när det gäller förekomst av awareness försvårar generella slutsatser kring specifika metoder för sömndjupsmonitorering som ett förebyggande av awareness. Mer forskning krävs för att med större säkerhet kunna dra slutsatser kring sömndjup och awareness.