Amning är utifrån folkhälsoperspektiv en viktig fråga. Rekommendationerna är att kvinnor ammar sina barn helt under barnets första sex levnadsmånader. Barnmorskans roll är att ge vård och stöd kring amning utifrån kvinnans önskemål och behov. Amning kan vara en utmaning för många kvinnor vilka ställer stora krav på vård och stöd. Kvinnor med diabetes typ 1 befinner sig i en särskilt utsatt situation som komplicerar amningen när den ska påbörjas och etableras. Det finns forskning och rutiner från diabetesförbundet kring hur barnmorskan kan stötta en kvinna med diabetes typ 1 i hennes amning.

Syftet är att undersöka hur kvinnor med diabetes typ 1 upplever stöd från barnmorskan inför och vid initiering av amning. Ansats är induktiv empirisk kvalitativ studie. Datainsamlingen gjordes utifrån inspelade intervjuer där 8 deltagare med diabetes typ 1 fick beskriva sina upplevelser av stöd kring amning. Deltagarna hade under de senaste 18 månaderna initierat amning. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet visar att barnmorskans stöd i samband med amning till kvinnor med diabetes typ 1 både kan vara tillfredsställande stöd, såsom när barnmorskan stöttar kvinnan att känna sig bekräftad, få tilltro till sig själv och känna sig informerad. Stödet kan även upplevas som icke tillfredsställande stöd såsom när barnmorskans stöd bidrar till att kvinnan misstror sin förmåga, känner sig icke bekräftad eller känner avsaknad av information. Slutsatsen visar att upplevelsen av stöd påverkas av hur individanpassat stödet är. Stödet kan upplevas både som tillfredställande stöd och icke tillfredställande stöd för kvinnan.