Hos patienter med demenssjukdomar, som successivt börjat förlora sin kognitiva förmåga att uttrycka sig, manifesteras flertalet problem i vardagen. Det påverkar patienten negativt med exempelvis onödiga smärtor, oro eller agitation. Samtidigt den påverkar omvårdnadspersonal, andra medboende samt anhöriga, vilka riskerar att uppleva den stress som medförs. Obehandlad smärta eller misstolkningar av uttryck för smärta hos patienter med demenssjukdom leder till ett stort lidande. Det kan därför vara av värde att använda smärtskattningsinstrument och ibland kombinationer av sådana. Vilket leder till en adekvat bedömning av patientens status vilket ofta leder till en god och trygg vård. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors användning av smärtskattningsinstrument för bedömning av smärta hos patienter med demenssjukdomar.

Den systematiska litteraturöversikten resulterade i två huvudteman och sex subteman: 1) Hinder för användning av smärtskattningsinstrument. a) Brist på erfarenhet skapar osäkerhet b) Tidsbrist c) Bristande utbildning d) Kommunikationshinder mellan patient och sjuksköterska 2) Erfarenhet av smärtskattningsinstrument a) Tilltro till smärtskattningsinstrument b) Upplevda svagheter hos smärtskattningsinstrument. Det mest använda smärtskattningsinstrument enligt studien är Abbey Pain Scale (APS). Där finns orsakerna till att att sjuksköterskor använder smärtskattningsinstrument för patienterna med demenssjukdom i begränsade omfattning eller inte alls. Till exempel osäkerhet, tidsbrist, kommunikationsbrist och frånvaro av utbildning. En förbättrad och riktad utbildning till personal som arbetar kring patienter med demenssjukdomar är betydelsefull. Det resulterar i ökad möjligheterna att urskilja smärta, oro, depression och andra beteendeförändringar som är vanliga symptom på smärta. Att kunna optimera smärtbehandlingen möjliggörs genom användning av smärtskattningsinstrument som på ett bra sätt kan fånga och objektivt beskriva smärtan hos patienter med demenssjukdom.