När människan blir patient och kräver inneliggande vård påverkas hela livsvärlden vilket även inkluderar den omgivande miljön. Vårdmiljöns betydelse för återhämtning framkom redan under Florence Nightingales tid. Begreppet vårdmiljö innefattar olika dimensioner som fysisk, psykosocial samt estetiska miljöaspekter. Dessa dimensioner samspelar men kan också leda till konflikter. Hur denna vårdmiljö upplevs är en subjektiv upplevelse bland annat beroende på tidigare erfarenheter. Alla som på något sätt involveras i vårdmiljön påverkas av dess utformning och atmosfär. Syftet var att beskriva vårdmiljöns betydelse för återhämtning utifrån ett patientperspektiv. Metoden som användes för denna studie var en allmän litteraturöversikt, tio vårdvetenskapliga artiklar analyserades (9 kvalitativa och 1 kvantitativ).

I resultatet framkom två huvudteman och sju subteman som belyser patienternas upplevelse av vårdmiljön och hur den kan vara både positiv och negativ för återhämtningsprocessen. Ljud och ljus kan upplevas både som en trygghet men också som ett irritationsmoment, och kan där med inverka både positivt och negativt på återhämtningen. Vidare framkommer att patienter försöker distrahera sig från vårdmiljön, bland annat genom att fly undan den på olika sätt. Vårdmiljön blir således en central men subjektiv upplevelse som innefattar flera dimensioner, vilket kan bidra till konflikter. En enskild aspekt av vårdmiljön kan för en del patienter upplevas som en trygghet, medan andra patienter upplever en känsla av otrygghet och kan således påverka återhämtningen olika. Vårdmiljöns utformning kan därför bli svår att anpassa enskilt utifrån patienter, närstående, vårdpersonal eller organisationens behov.

When a person becomes a patient and requires care, the entire life world is affected. The surrounding care environment also has an impact on the life world when a human becomes a patient. The importance of the care environment for recovery already emerged during Florence Nightingale's time. The concept of care environment includes various dimensions such as physical, psychosocial and aesthetic environmental aspects. These dimensions interact but can also lead to conflicts. How this care environment is perceived is a subjective experience depending, among other things, on previous experiences. Everyone who is somehow involved in the care environment is affected by its design and atmosphere. The aim was to describe the importance of the care environment for recovery from a patient perspective. The method used for this study was a general literature review, ten health science articles were analyzed (9 qualitative and 1 quantitative).

The results revealed two main themes and seven sub-themes that highlight the patients' experience of the care environment and how it can be both positive and negative for the recovery process. Sound and light can be experienced both as a sense of security but also as an annoyance, and can therefore have both a positive and negative impact on recovery. Furthermore, it appears that patients try to distract themselves from the care environment, including by escaping in various ways. The care environment thus becomes a central but subjective experience that contains several dimensions, which can contribute to conflicts. For some patients, a single aspect of the care environment can be experienced as safe, while other patients experience a feeling of unsafe and can thus affect recovery differently. The design of the healthcare environment can be difficult to adapt individually based on the needs of patients, relatives, healthcare staff or the organisation.