Palliativ vård infaller då en patient är obotligt sjuk och närmar sig livets slutskede. Vården bör vara inriktad på att främja livskvalitet och lindra patientens mångsidiga lidande. Barn som vårdas för obotlig sjukdom kräver personcentrerad vård där föräldrar och anhöriga inkluderas och blir delaktiga. Sjuksköterskan bör vidare bemöta patientens och anhörigas unika livsvärld för att skapa möjlighet till vårdande möten. Att vårda ett döende barn i hemmiljö avviker från den naturliga vårdrelationen som sjuksköterskan har med patienten och är mycket komplext för sjuksköterskan. Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda barn i ett palliativt skede i hemmiljö. Litteraturöversikten utgår från kvalitativa och kvantitativa artiklar och dess analys samt kvalitetsgranskning grundar sig på Fribergs analysprocess.

Studiens resultat har genererat fyra teman som tillsammans sammanfattar sjuksköterskans erfarenheter av att vårda palliativt sjuka barn i hemmiljö: förtroendefulla relationer, emotionella reaktioner, etiska och moraliska dilemman samt utmaningar och strategier. Resultatet speglar vikten av betydelsefulla relationer, vilka komplexa emotionella reaktioner som uppstår hos sjuksköterskan samt mängden av upplevda etiska och moraliska dilemman vid pediatrisk palliativ vård i hemmiljö. Vidare visar resultaten att sjuksköterskor identifierat många brister i hälso- och sjukvårdens resurser men att sjuksköterskor trots det hittar styrka och finner mening i arbetet. Genom kontinuerliga utbildningar och tillgång till rätt resurser skapas grundläggande förutsättningar för sjuksköterskan gällande pediatrisk palliativ vård i hemmiljö. Genom att belysa de komplexa situationer sjuksköterskan erfar i pediatrisk palliativ vård kan förbättringsområden identifieras.

Palliative care occurs when a patient is terminally ill and approaching the end of life. Care should be aimed at promoting quality of life and alleviating the patient's multifaceted suffering. Children who are treated for an incurable disease require person-centered care where parents and relatives are included and become participants. The nurse should also respond to the unique life situation of the patient and relatives in order to create opportunities for caring encounters. Caring for a terminally ill child deviates from the natural care relationship that the nurse has with the patient. The purpose of the literature review is to shed light on nurses' experiences of caring for children in a palliative stage in a home environment. The literature review is based on qualitative and quantitative research and the analysis and quality review is based on Friberg's analysis process.

The results of the study have generated four themes that together summarize nurses' experiences of caring for terminally ill children in the home environment: trusting relationships, emotional reactions, ethical and moral dilemmas as well as challenges and strategies. The result reflects the importance of significant relationships, the complex emotional reactions that arise in the nurse, and the amount of perceived ethical and moral dilemmas in pediatric palliative care in the home environment. Furthermore, the results show that nurses have identified many shortcomings in health care resources, but that despite this, nurses find strength and meaning in their work. Through continuous training and access to the right resources, basic prerequisites are created for the nurse regarding pediatric palliative care in a home environment. By highlighting the complex situation the nurse experiences in pediatric palliative care, areas for improvement can be identified.