Denna studie undersöker en tonåring och sedermera ung kvinnas tal om att i olika skolsammanhang positioneras och positionera sig själv som avvikande, ’den Andre’, den ’invandrade’, i relation till majoritetsgruppen, ’det svenska’. Mer specifikt analyseras hur olika kapital och positioneringar förändras och får olika innebörd över tid, från grundskola till högskola. Studien bygger på longitudinella etnografiska data som samlades in genom fältarbete. Här analyseras intervjuer, samtal och fältanteckningar som genomfördes med studiedeltagaren vid två nedslag, under skolgången i årskurs 9 och under tiden som högskolestudent, med hjälp av begreppen kapital och hybriditet. Studien belyser hur tillhörighet och utanförskap kan förstås och få mening på olika sätt under olika perioder i livet, och är kopplade till olika sammanhang. Studiedeltagaren förstår och motiverar sina val och handlanden genom att positionera sig själv och andra som den/de som tillhör alternativt inte tillhör, men i delar präglas denna positionering av hybriditet och motsägelsefullhet.

This study explores how a woman talks about her sense of belonging and exclusion at school at different times in life. Her positioning as 'the Other', the 'immigrant', in relation to the majority group, 'the Swedish', is analyzed. More specifically, we explore how different capitals appear to change and gain different values over time and depending on the educational context. The study is based on longitudinal ethnographic data that were collected through fieldwork when the participant was 15 years old and 21 years old. Here, interviews, conversations and field notes were analyzed using the concepts of capital, hybridity, and positioning. The study illuminates how the sense of belonging and exclusion can be understood and given meaning in different ways during different periods of life and shows that the sense of belonging and exclusion is linked to different social milieus. The study participant understands and justifies her choices and actions by positioning herself and others as the one or those who belong or do not belong, but in parts this positioning is characterized by hybridity and contradiction.