Bakgrunden till studien som presenteras i denna rapport har sitt ursprung i den aktuella och rå-dande hållbarhetsproblematiken för produktionen av textilfibern bomull. Den stora mängden konsumtion av kläder ställer krav på hållbarhet. Då bomull utgör den näst största andelen av producerade textilfibrer har modeföretag strategiskt valt att inkludera hållbart producerad bomull i sina kollektioner. Studien belyser problematiseringen av det interformationsgap som upptäckts existera då tidigare forskning inte studerat just strategier angående textilt material inom modeföretags hållbarhets-rapporter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur modeföretag legitimerar sina strategier för materialval i hållbarhetsrapporter. Metodiken som studien följt börjar med en förstudie bestående av intervjuer med olika forskare, dokumentstudier och litteraturstudier inom det valda området för studien. Huvudstudien består av undersökningen av Inditex och H&M groups hållbarhetsrapporter under åren 2016-2020. Därefter formades den teoretiska referensramen med teorin institutionell och analysbegreppen isomorfism och legitimitet. Den teoretiska referensramen består av institutionell teori, där legitimitetsteorin och isomorfism är två delteorier och som även används som analysbegrepp för studien. Resultatet har tagits fram med hjälp av en litteraturstudie och en dokumentstudie över modekon-cernerna H&M Group och Inditexs hållbarhetsrapporter för åren 2016-2020. Vidare genomför-des intervjuer med forskningsinstitut för innovationsutveckling och hållbar tillväxt inom områ-det textil. Diskussionen tar upp i förhållande till studiens bakgrund och problematisering, att innovations-arbete har fått en betydande prioritet inom varumärken i modebranschen, där fler än hållbarhets-avdelningen arbetar för att värna om miljön. Slutsatsen som studien bidragit med är den teoretiska kunskap som visar hur två av världens största klädkoncerner arbetar med hållbarhet, hur deras inställning samt kunskap ser ut kopplat till hållbarhetsstrategier. Studien hade kunnat bli mer djupgående genom att kartlägga fler företag om tid för detta funnits samt intervjuer med personer som jobbar med hållbarhetsfrågor inom respektive företag. Det hade då blivit enklare att generalisera och dra slutsatser. 

The background to the study presented in this report originates from the current and prevailing sustainability issues for the production of the textile fiber cotton. The large amount of consumption of clothing places demands on sustainability. As cotton makes up the second largest proportion of textile fibers produced, fashion companies have strategically chosen to include sustainably produced cotton in their collections. The study highlights the problematization of the information gap that was discovered to exist when previous research did not specifically study strategies regarding textile material within fashion companies' sustainability reports. The purpose of the essay is to investigate how fashion companies legitimize their strategies for material selection in sustainability reports. The methodology followed by the study begins with a preliminary study consisting of interviews with various researchers, document studies and literature studies within the chosen area for the study. The main study consists of the investigation of Inditex and H&M group's sustainability reports during the years 2016-2020. The theoretical frame of reference was then formed with the institutional theory and the analytical concepts of isomorphism and legitimacy. The theoretical frame of reference consists of institutional theory, where legitimacy theory and isomorphism are two sub-theories and which are also used as analysis concepts for the study. The result has been produced with the help of a literature study and a document study of the fashion groups H&M Group and Inditex's sustainability reports for the years 2016-2020. Furthermore, interviews were conducted with research institutes for innovation development and sustainable growth in the textile area. The discussion addresses, in relation to the study's background and problematization, that innovation work has received a significant priority within brands in the fashion industry, where more than the sustainability department work to protect the environment. The conclusion that the study contributed with is the theoretical knowledge that shows how two of the world's largest clothing groups work with sustainability, how their attitude and knowledge look linked to sustainability strategies. The study could have been more in-depth by surveying more companies if there was time for this and interviews with people who work with sustainability issues within each company. It would then have become easier to generalize and draw conclusions.