Svenskan är ett s.k. V2-språk, vilket innebär att endast ett syntaktiskt led får föregå det finita verbet. Trots det kan man hitta exempel som (1) Mina småsyskon, de bråkar hela tiden och (2) För det första, jag kan inte komma på fredag, där fler än ett led står framför det finita verbet. Detta är exempel på utvidgade satser, där ett initialt annex placerats framför satsen. Initiala annex kan delas upp i två grupper: initiala dislokationer och fria annex. En initial dislokation utgörs av ett utflyttat satsled som representeras av en pronominell kopia inuti satsen enligt (1). Ett fritt annex består av ett fritt led, ofta med en lösare semantisk anknytning till satsen, som inte binder någon pronominell kopia enligt (2). Den här uppsatsen handlar om syntaxen hos initiala annex med fokus på initiala dislokationer. I talspråkskorpusen Gymnasisters språk- och musikvärldar analyseras utifrån Svenska Akademiens grammatik (SAG) hur ofta initiala dislokationer förekommer samt syntaxen hos dessa med avseende på funktion, form och position i satsen. Även fria annex placerade framför deklarativa huvudsatser undersöks. Ett exempel på det senare skulle kunna vara (3) men nuförtiden all hårdrock tycker ja nästan ä dåli liksom. Resultaten bekräftar delvis det som sägs om initiala dislokationer i SAG; de är t.ex. ofta subjekt i deklarativa huvudsatser. Däremot är fria adverbial vanligare som initiala dislokationer än bundna led som objekt och predikativ. Exempel där dislokation och kopia utgörs av näst intill identiska fraser finns också i materialet, vilket inte exemplifieras på samma sätt i SAG. Undersökningen har även kunnat fastställa att en initial dislokation och dess pronominella kopia kan ha flertalet syntaktiska former. Den vanligaste är NOMINALFRAS + PERSONLIGT PRONOMEN, tätt följt av NOMINALFRAS + INTENSIONELL ANAFOR. Resultaten visar också att bisatser kan ha initiala dislokationer i större utsträckning än vad som nämns i SAG, samt att exempel som (3) förekommer i materialet, om än i begränsad utsträckning. Initiala annex i talspråket är med andra ord ett område där syntaxen ännu inte är tillfredställande beskriven, något som den här uppsatsen hoppas synliggöra.