Bakgrund: Livets slutskede innebär att patienten har en kort tid kvar att leva, patientens tillstånd kan inte förbättras och målet är att lindra patientens symtom och att tillgodose en vård med kvalitet. Omkring 90.000 personer avlider i Sverige varje år, mellan 70.000 till 75.000 är i behov av vård i livets slutskede. Detta innebär att många patienter och anhöriga berörs (Socialstyrelsen 2016). Sjuksköterskor på akutmottagning vårdar ibland patienter som befinner sig i livets slutskede, vilket kan vara svårt därför att akutmottagnings kontext inte är anpassad för patienter i livets slutskede.

Syfte: Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i att vårda patienter i livets slutskede på akutmottagning.

Metod: En litteraturöversikt genomfördes och genom analysen framkom två huvudteman och fem underteman.

Resultat: Sjuksköterskorna beskrev miljön på akutmottagning som utmanande och att kritiskt sjuka patienter prioriterades. Mötena med döende patienter och deras anhöriga upplevdes vara berörande. Sjuksköterskorna upplevde brist på tid, resurser och kunskaper i att vårda patienter i livets slutskede. Diskussion: För att ge en vård med kvalitet har det visat sig att det är betydelsefullt att sjuksköterskan kan reflektera och bearbeta egna känslor. Förutom det ansågs god kommunikation vara nödvändigt vid vårdandet av döende patienter. Konsekvensen av resursbrist och vikten av kunskap, kompetens samt färdigheter diskuterades också.

Slutsatser: Det var svårt för sjuksköterskorna att ge vård med kvalitet till patienter i livets slutskede, detta på grund av akutmottagningens miljö. Att rädda liv på akutmottagning beskrevs vara väsentligt där kritiskt sjuka patienter prioriterades.