Sverige har en åldrande befolkning och äldre människor över 80 år kräver ofta sjukvård. Sedan 90-talet har allt mer sjukvård bedrivits i hemmet eller polikliniskt istället för inneliggande på sjukhus. Och sedan lagen om samverkan vid utskrivning trädde i kraft år 2018 har antalet vårddagar på sjukhus minskat. Detta innebär att hemsjukvården tar emot patienter med vårdbehov efter en tid på sjukhus. Men hur uppfattar sjuksköterskorna inom hemsjukvården att ta emot en patient från sjukhuset? Fungerar kommunikationen mellan vårdformerna? Syftet för denna litteraturöversikt är att belysa upplevelsen hos sjuksköterskor inom hemsjukvården att ta över vården av patienter från sjukhus. Metoden som valdes var litteraturöversikt, åtta artiklar valdes ut för att besvara syftet. I resultatet identifierades fyra teman, att få en ny patient, kommunikation med tidigare vårdgivare, patientens hemmiljö och etiska dilemman för sjuksköterskan i hemsjukvården.

Resultatet visar på att det finns brister i kommunikationen mellan vårdgivare, det är ofta fel i patientens läkemedelslista, en del patienter saknar kunskap om sin sjukdom och behandling. Patienter och anhöriga saknar kunskap om hur sjukvården bedrivs och har ibland orimliga förväntningar på vad hemsjukvården utför. Sjuksköterskor inom hemsjukvården känner sig skyldiga till att lösa problem som uppkommer när patienten kommer hem från sjukhuset. Diskussionen reflekterar sjuksköterskor i hemsjukvårdens upplevelse av att ta emot en patient från sjukhus, diskussionen belyser brister i informationsöverföringen mellan vårdformer. Patienter har i många fall svårt att ta till sig information de fått på sjukhuset, detta i samband med brister i kommunikationen mellan vårdformer försvårar arbetet för sjuksköterskan i hemsjukvården.