Studiens syfte är undersöka medarbetares upplevelse kring den psykosociala arbetsmiljön med anledning av omställning till distansarbete under Covid-19. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och begränsningar som medarbetare upplevt och även hur de ser på distansarbete i framtiden. I studien besvaras följande frågeställningar: Hur har omställningen till distansarbete påverkat medarbetares psykosociala arbetsmiljö? Vilka möjligheter och/eller begränsningar har medarbetare upplevt gällande distansarbete? Vilka önskemål uttrycker medarbetarna kring framtida arbetsupplägg? De teoretiska utgångspunkterna har varit Herzbergs tvåfaktorteori, gränslöst arbete och psykosocial arbetsmiljö. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har vi även tagit stöd genom tidigare forskning kopplat till digitaliseringens effekter, möjliga hälsoeffekter av distansarbete och möjliga hälsoeffekter av work-life balance. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sju medarbetare som arbetar på en upphandlingsavdelning inom en offentlig sektor. Forskningsdesignen som har tillämpats är fallstudie, som utgått från ett fenomenologiskt perspektiv. Studien tillämpar ett abduktivt förhållningssätt som medför en rörlighet mellan teori och empiri. Resultatet visar att uppfattningarna kring påverkan på den psykosociala arbetsmiljön har varierat. Gränsen mellan arbete och privatliv fortsätter suddas ut i och med digitaliseringen och distansarbete blir en allt vanligare arbetsmetod. Det är viktigt att ta lärdom av pandemin Covid-19 påverkan gällande den drastiska omställningen till distansarbete. Att medarbetare får rätt arbetsverktyg och hjälpmedel även i hemmet är grundläggande. Respondenterna uppskattar valmöjligheten och flexibiliteten i och med distansarbetet, vidare är det viktigt att individen kan hantera en flexibel arbetssituation. Den fysiska sociala kontakten försvinner i och med distansarbetet och det är viktigt att hitta metoder att kompensera för den uteblivna sociala interaktionen.