Frågor om folkbibliotek och nyanlända har diskuterats flitigt inom den svenska bibliotekssektornunder de senaste åren. Nyanlända utgör en betydande kategori besökare på de svenskafolkbiblioteken, men det finns stora behov av fler språk och breddad representation blandfolkbibliotekens personal. Genom det kulturrådsfinansierade projekt som den här rapportenredovisar anställdes 18 så kallade nyanlända biblioteksguider under en sjumånadersperiod vidbibliotek i Göteborg, Kungsbacka och Alingsås. Inom ramen för anställningen deltog guiderna i enkurs som utformats särskilt för projektet av Bibliotekshögskolan i Borås. Kursen med titelnIntroduktion till biblioteksarbete omfattade sju halvdagsträffar jämnt fördelade över den tid guidernavar anställda. Varje guide hade dessutom en mentor som rekryterades ur personalstyrkan på debibliotek som deltog i projektet. Syftet med projektet beskrevs i ansökan till Kulturrådet bland annatsom att biblioteken skulle stärkas med språklig och kulturell kompetens genom att anställa relativtnyanlända personer som biblioteksguider.

I syfte att belysa vad som har bidragit till att möjliggöra och/eller försvåra projektets genomförandegenomfördes intervjuer med centrala aktörer i projektet. Dessutom genomfördes deltagandeobservationer, framförallt under guidernas kurs men också under styrgruppsmöten.

Resultaten visar att syftet med projektet har uppnåtts. Det konstateras att projektet i själva verkethar nått längre än det uttalade syftet. Det är inte bara genom de språk och erfarenheter sombiblioteksguiderna har bidragit med som biblioteken har stärkts med språklig och kulturellkompetens. Projektet har även resulterat i att den ordinarie bibliotekspersonalen i många fall harutvecklat kunskaper om betydelsen av varierade kulturella bakgrunder och erfarenheter i biblioteket.

Vidare identifieras genom analysen av det empiriska materialet två i projektet övergripande inslag avproblematisk karaktär. Det ena är starkt förknippat med projektformens inherenta ändlighet ikombination med otydlig information och kommunikation under projektets gång. Otydligheten kringvad som eventuellt skulle komma att hända efter projektet relateras till de inslag av bristandesjälvkänsla hos guiderna som materialet vittnar om och till den stress och prestationsångest somflera av guiderna visat utryck för under projektets gång. Det andra inslaget av problematisk karaktärhar att göra med frågan om förtroende, tillit och befogenheter. Biblioteksguiderna uttrycker blandannat att de inte riktigt har fått förtroendet att utföra vissa arbetsuppgifter som de själva bedömeratt de skulle ha klarat av att genomföra. Även detta inslag relateras till bristen på tydlig informationsom i större utsträckning än vad som varit fallet hade behövt nå ut till projektdeltagarna – bådebiblioteksguider men även deras mentorer – vid rätt tillfällen, inslaget relateras även till bristandeeller otydligt beslutsfattande.

Av resultatkapitlet framgår också att biblioteksguiderna har arbetat med de uppgifter somstipulerades i den annons som användes för att rekrytera dem, men de har också visat prov på storinitiativkraft och genomfört långt fler uppgifter, utöver de som nämndes i annonsen.

Utifrån studiens resultat identifieras sex faktorer som har bidragit till att möjliggöra projektetsgenomförande, men eftersom vissa av dessa faktorer inte har fungerat tillfredsställande kan desamtidigt sägas ha försvårat projektet. 1) En projektorganisation som inkluderar en styrgrupp medrepresentanter för de partnerorganisationer som har del i projektet, en projektledare samt tillgångtill expertis inom områdena ekonomi och personaladministration är en nödvändig förutsättning förett projekt av det här slaget. 2) En klar strategi för information och kommunikation så att de somarbetar i projektet nås av tydlig, konsekvent och relevant information vid rätt tillfällen är också enförutsättning. 3) Att det under hela projekttiden förs och samlas protokoll och dokumentation frånstyrgruppsmöten och andra potentiellt viktiga sammankomster är även det en viktig faktor. 4)5Introduktion och utbildning av nyckelpersoner såsom projektledare och mentorer är också enväsentlig faktor. För projektet Nyanlända biblioteksguider utgjorde Coronapandemin ett stortproblem eftersom den bidrog till svårförutsedda förseningar och ovälkomna pauser, vilket blandannat resulterade i att introduktioner uteblev eller genomfördes i all hast. 5) I synnerhet för dementorer som engagerades i projektet var det väsentligt att få tillräckligt med tid för sinaarbetsuppgifter med mentorskapet. Mentorsuppgiften kan genomföras på varierande sätt medavseende på disponering av tid men det visade sig att inte alla mentorer hade det utrymme i sinatjänster som krävdes för uppdraget. Öronmärkt tid för arbete i projektet är således en viktig faktor.6) Det är väsentligt att åstadkomma en tydlig koppling mellan å ena sidan det ganska generellt hållnainnehållet i projektets utbildningsinslag – det vill säga kursen Introduktion till biblioteksarbete – och,å andra sidan, biblioteksguidernas lärande i det praktiska biblioteksarbetet. Det är således en viktigfaktor att betona lärande i både teori och praktik.