Intresset för studien uppstår utifrån en upptäckt om att förskollärare visar en osäkerhet kring digitala verktyg. Nyfikenheten stärks i samtal med förskollärare under verksamhetsförlagd utbildning, där de berättar att de ser svårigheter i att tillämpa digitala verktyg i förskolan. Intresset för området mynnar ut i funderingar om utmaningen är generell för fler förskollärare i Sverige. 

Studiens syfte är att beskriva och analysera relationen mellan tidpunkt för förskollärares utbildning och deras förhållningssätt till digitala verktyg. Utifrån detta syfte ställer vi följande fråga: vilka skillnader finns det mellan förskollärares uppfattningar om digitala verktyg i förskolan? Denna fråga mynnar ut i två mer konkreta frågeställningar; i vilka situationer använder förskollärarna digitala verktyg? Och vilka är förskollärarnas förhållningssätt till kompetensutveckling? 

En kvantitativ metod har använts, där en enkät har skickats ut till förskollärare i Skaraborg som får besvara formulerade frågor inom området. Den generella uppfattningen om förskollärares digitala kompetens och känsla av säkerhet blir relevant för en enkätstudie eftersom enkäten har skickats till en större grupp individer. Enkäten skickades via mejl där respondenterna har delgetts en länk där de skickats vidare till onlineenkäten i Sunet Survey. 

Resultaten visar att flera av de förskollärare som har utbildat sig under de senaste tio åren har gått en utbildning som innefattar moment inom digitalisering. Respondenterna delger svar på frågor om bland annat känsla av säkerhet, användandet, utforskandet och ansvarsfördelningen för kompetensutveckling. Resultatet visar att det finns en relation mellan upplevd digital kompetens från förskollärarutbildning och känsla av säkerhet i användningen av digitala verktyg. Relationen visas främst i användningen av surfplatta och projektor. Svaren visar exempelvis att vilan är en situation där de flesta använder digitala verktyg, det är något vi reagerar på och synpunkterna fördjupas i en diskussion huruvida barnen blir producenter eller konsumenter i denna situation. Även förskollärares brister i den digitala kompetensen uppmärksammas, där synliggörs exempelvis avsaknad av tid till att lära sig verktygen och brist på kunskap om hur de kan användas med barnen. Studien visar även att säkerheten till vissa digitala verktyg påverkas av en tidigare digital kompetens men förskollärare kan också utveckla sin känsla av säkerhet om de utforskar de digitala verktygen. I yrkesutövningen är det därmed relevant att våga testa samt inspireras och motiveras av andra förskollärare.