Inledning

Dagens förskolor är präglade av kulturell mångfald, vilket ställer krav på varje enskild pedagog att erbjuda fler alternativa kommunikationsmetoder förutom det verbala språket. Styrdokumenten för förskolan lyfter att alla barn ska ges en likvärdig utbildning och en möjlighet att få uttrycka sig oavsett de har ett verbalt språk eller inte. AKK är en metod som är utvecklad för att hjälpa barn med att kommunicera med andra då det verbala språket saknas eller behöver stöttas med andra metoder till kommunikation (Heister, 2008). Pedagogens uppdrag står tydligt i Läroplanen, förskolan ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring (Skolverket, 2018). Det är fortfarande inte självklart att veta precis hur man ska gå tillväga i varje enskilt fall, eller vem som bär ansvaret för barnet på lång sikt. Vi anser att barns rätt till kommunikation är viktigt och det är anledningen till att vi valt att undersöka i vilken utsträckning pedagoger erbjuder barn i förskolan alternativa kommunikationsmetoder.

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger erbjuder alternativ och kompletterande kommunikation som stödjande kommunikationsmetoder för alla barn i förskolan. Vi avser att undersöka vilka kommunikationsmetoder som används, hur frekvent de används samt i vilka situationer dessa metoder används i förskolan.

Metod

Enkät är datainsamlingsmetod i denna uppsats, metodansatsen valdes för att vi vill undersöka en större mängd pedagoger för att få ett större omfång av barn. Detta för att få ny kunskap om hur dessa alternativa kommunikationsmetoder erbjuds barn under deras vistelsetid på förskolan. Urvalet är verksamma pedagoger på två olika förskolor i västra Sverige. Vi har använt både en kvantitativ samt en kvalitativ forskningsansats genom en elektronisk enkät med både slutna och öppna frågor.

Resultat

Resultatet visar att pedagogerna använder alternativa kommunikationsmetoder (AKK) i en ganska hög utsträckning, vid flera tillfällen varje dag för alla barn. Resultatet visar även att pedagoger anser att det ligger en utmaning i att arbeta med alternativ och kompletterande kommunikation då det kräver en form av grundkunskap inom ämnet och att fortbildning är ett måste för att arbetet ska utvecklas och för att en samsyn i arbetslaget ska skapas, det påverkar även dess utsträckning samt frekvens. Heister (2012) anser att problemen inte är oöverkomligt, men det krävs samverkan, kunskap och engagemang från olika verksamheter