Sammanfattning

Denna studie behandlar området högläsning i förskolan. I forskning framkommer det att högläsning är ett område som borde ingå i förskolans undervisning dagligen. Det konstateras att högläsning oftast sker som ”läsvila” eller väljs bort med argument om för stora barngrupper (Alatalo & Westlund 2019, ss. 424, 431; Pihlgren 2017, ss. 99, 111).

Syfte

Syftet är att undersöka hur ett antal förskollärare beskriver och motiverar sitt arbetssätt med högläsning i planerad undervisning. Vidare undersöks vilka olika kunskapsområden förskollärarna beskriver att högläsning främjar.

Metod

Studien baseras på en kvalitativ metod, för att synliggöra och lyfta fram respondenternas perspektiv på högläsning i förskolans planerade undervisning. För att samla in empirisk data genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. Fem av sex intervjuer genomfördes fysiskt på respektive arbetsplats. En intervju genomfördes digitalt på grund av sjukdom.

Resultat

I resultatet för studien redovisas hur förskollärarna själva beskriver att de tillämpar högläsning i planerad undervisning. Förskollärarna ger även uttryck för vad de anser är viktigt att tänka på vid planeringen inför undervisningssituationen samt vilken roll förskolläraren själv har. Resultatet presenterar även tre exempel på rekvisita som förskollärarna beskriver att de tillämpar för högläsning som pedagogiskt verktyg. Rekvisitan är konkret material, Polyglutt samt uppleva och bearbeta högläsning genom olika uttrycksformer såsom lek, drama och lärmiljö. Som avslutande del lyfter resultatet fram vilka kunskapsområden förskollärarna beskriver och motiverar att högläsning främjar. De är enade om att högläsning bidrar till ett språkligt, kognitivt och socialt lärande hos barnen.