Forskning påvisar att sjuksköterskor får utstå mycket fysisk, psykisk och social stress i arbetet. Arbetsrelaterad stress räknas som kronisk stress och WHO bedömer detta som en pandemi. ICN:s etiska kod säger att sjuksköterskor har ett ansvar att arbeta mot en hållbar arbetsmiljö men även att upprätthålla en egen hälsa och inre balans. Sjuksköterskor försöker handskas med detta genom copingstrategier som är problemlösande, emotionella eller meningsskapande. Forskning visar att anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor är särskilt utsatta för stress, då de arbetar med svårt sjuka patienter. Anestesisjuksköterskan har kort tid med patienten och därmed svårt att hinna skapa den mellanmänskliga relationen där patienten ses som en individ.

Studiens syfte var att kartlägga anestesisjuksköterskans stress. Det gjordes en integrativ studie för att skapa ett brett perspektiv på ämnet. Efter dataanalys presenterades resultatet genom kategorierna, arbetsmiljö, en faktor för stress och individens påverkan. Resultatet påvisar att mer än hälften av alla anestesisjuksköterskor känner medel- till hög nivå av stress. Detta beror på arbetsmiljö, personlig stress, hög arbetsbelastning, nattjänstgöring, tidsbrist och höga krav. Kollegors hövlighet hade inverkan på stressnivån. Konsekvenserna visade sig vara risk för misstag och att patientsäkerheten hotades. Anestesisjuksköterskans privatliv blev även påverkat och stressen skapade utmattningssyndrom. Det råder brist på anestesisjuksköterskor i Sverige och problemet med utmattningssyndrom ökar. Resultatet har visat exempel som orsakat stress och vad dess konsekvenser kan bli. Studien har kartlagt den negativa stress som anestesisjuksköterskan går igenom, samt hur den påverkar vårdandet och patientsäkerheten.