Revisionsplikten slopades 1 november 2010 i Sverige, vilket innebar att mindre aktiebolag som inte uppfyller vissa krav blev fria från revision. Efter slopandet av revisionsplikten har det skett ständiga debatter mellan olika parter över detta beslut. Somliga parter ser det utifrån en positiv aspekt, medan andra ur en negativ aspekt. Den höga kostnaden som revision avlämnar är en faktor till att flertal mindre aktiebolag väljer att inte anlita en revisor, främst hos nystartade aktiebolag. Studiens syfte är att undersöka varför mindre aktiebolag vänder sig till revision och använder sig av den även om de inte omfattas av revisionsplikt. Samt identifiera vilka önskvärda konsekvenser och icke önskvärda konsekvenser frivillig revision medför utifrån aktiebolagets synvinkel och utifrån institutionell teori. För att svara på studiens syfte har vi tillämpat oss av en kvalitativ metod, eftersom vi anser att den kan tillämpas för vårt arbete på bästa sätt. Frågeställningarna kommer sedan besvaras genom semistrukturerade intervjuer som görs med nio olika aktiebolag inom Sverige. Slutsatsen som kan dras är att de flesta aktiebolagen på marknaden har varierande synpunkter och åsikter kring revision samt slopandet av revisionsplikten. Utifrån våra intervjuer kan vi dra slutsatsen att det förekommer fler positiva kommentarer om revision än negativa. Det som ansågs vara bra med revision var att företagare får mer kontroll över bolaget samt att de får väldigt bra rådgivning som kan leda till en ekonomisk utveckling för bolagen. Utifrån revisorernas perspektiv har det förekommit en försämring på årsredovisningar, men även att det har skett en ökning av ekonomisk brottslighet. Det som de flesta bolagen gemensamt ansåg vara det stora problemet med revision var den höga kostnaden. Många av bolagen ansåg inte det som en nödvändig respektive värd investering, utan ansåg att likviditeten kan användas för något bättre. 

The audit obligation was abolished on 1 November 2010 in Sweden, which meant that smaller limited companies that did not meet certain requirements were exempted from auditing. Following the abolition of the audit obligation, there have been constant debates between different parties over this decision. Some parties see it from a positive aspect, while others from a negative aspect. The high cost of auditing is a factor that several smaller limited companies choose not to hire an auditor, mainly with newly started limited companies. The purpose of the study is to investigate why smaller limited companies turn to auditing and use it even if they are not subject to auditing obligations. But also identify what desirable consequences and undesirable consequences voluntary audit entails from the company's point of view and from institutional theory. To answer the purpose of the study, we have applied a qualitative method, as we believe that it can be applied to our work in the best way. The questions will then be answered with semi-structured interviews conducted at several different limited companies in Sweden. The conclusion that can be drawn is that most limited companies in the market have varying views and opinions on auditing and the abolition of the auditing obligation. Based on our interviews, we can conclude that there are more positive comments about auditing than negative ones. What was considered good about auditing was that entrepreneurs get more control over the company and that they get very good advice that can lead to financial development for the companies. From the auditors' perspective, there has been a deterioration in annual reports, but also that there has been an increase in financial crime. What most companies jointly considered to be the major problem with auditing was the high cost. Many of the companies did not consider it a necessary or worthwhile investment, but considered that liquidity could be used for something better.