Sexism har varit ett ihållande problem inom reklam i många år. Ofta marknadsförs produkter genom att rikta sig till en viss grupp konsumenter, och ibland kan detta leda till diskriminerande eller sexistiska budskap som förmedlas i processen att attrahera en viss del av publiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera annonser som har förbjudits på grund av sexism och dess påverkan på konsumenter och dess lojalitet. Uppsatsen fokuserar på hur kvinnliga konsumenterna i åldrarna 22-26 ser på annonserna som har blivit fällda för sexism, även deras känslor, attityder och bedömningar. Studien fokuserar endast på kvinnliga deltagare då studierna främst sysslar till att undersöka de kvinnliga perspektivet på annonserna. I tidigare forskning tar jag upp kundlojalitet, modefotografi samt mode-skandaler. I studien används Erving Goffmans teori om ”Gender Advertisment, samt semiologin som har kopplingar till denotation, konnotation och myt. Resultaten av studien tider på att företag som använder sexualiserande reklam kan förlåtas så länge företaget inte begår ett större misstag. Det som är ett större misstag var individuellt, dock svarade majoriteten av de tillfrågade att rasistiska motiv skulle dra till sig mer negativ uppmärksamhet från dem än sexistiska annonser som ansågs vara mer "normaliserade" i samhället. 

Sexism has been a persistent problem in advertising for many years. Products are often marketed by targeting a specific group of consumers, and sometimes this can lead to discriminatory or sexist messages that are conveyed in the process of attracting a certain section of the audience. The purpose of the essay is to investigate and analyze ads that have been banned due to sexism and its impact on consumers and its loyalty. The essay focuses on how female consumers aged 22-26 look at the ads that have been condemned for sexism, including their feelings, attitudes and assessments. The study focuses only on female participants as the studies are mainly concerned with examining the female perspective on the ads. In previous research, I address customer loyalty, fashion photography and fashion scandals. The study uses Erving Goffman's theory of “Gender Advertisement,” as well as semiology that has connections to denotation, connotation and myth. The results of the study suggest that companies that use sexualizing advertising can be forgiven as long as the company does not make a major mistake. What is a bigger mistake was individual, however, the majority of those surveyed answered that racist motives would attract more negative attention from them than sexist ads that were considered more "normalized" in society.