Syftet med studien är att granska och jämföra innehållet i historieläromedel för grundskolans årskurs 1-3 med grundskolans årskurs 4-6 ur ett genusperspektiv. Tidigare forskning har visat att det råder en manlig historiekultur, där mannen är aktör, i grundskolan och därför är det av intresse att undersöka om historieläromedlen normaliserar en sådan historiekultur. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi granskar innehållet ur genusperspektivet. Studien syftar till att undersöka hur manligt och kvinnligt konstrueras i läromedel för grundskolans yngre åldrar utifrån tre frågeställningar; Hur konstrueras kvinnor i historieläromedel? Hur konstrueras män i historieläromedel? samt Finns det skillnader i konstruktion av kvinnor och män mellan de olika läromedlen? Denna undersökning har genomförts utifrån Faircloughs kritiska diskursanalys med ett konstruktivistiskt perspektiv och fokus på genus. I arbetet så används Hirdmans teorier om genuskontraktet och Nikolajevas abstrakta schema för manligt och kvinnligt. Resultatet visar att både män och kvinnor konstrueras normativt. Mannen konstrueras som mäktig, stark och hårt arbetande och kvinnan konstrueras som omsorgsfull, mild och beroende. Mannen har i läromedlen ett flertal olika roller till skillnad från kvinnans enda roll som husfru. När kvinnan konstrueras som betydelsefull så görs detta genom att beskriva med vilka yttre attribut hon kan visa sin ställning. I läromedlet för årskurs 1-3 konstrueras kvinnan som mer självständig än vad hon gör i läromedlet för årskurs 4-6.