Denna kunskapsöversikt syftar undersöka vad som karaktäriserar forskningen kring användningen av laborativt material i grundskolans tidigare år. Översikten utgår från följande två frågeställningar: Hur används laborativt material i matematikundervisningen i grundskolans tidiga år? samt Hur beskriver forskningen elevernas lärande när de arbetar med laborativt material? För att kunna besvara frågeställningarna i kunskapsöversikten har sökningar efter vetenskapliga artiklar genomförts i databaserna DIVA, ERIC och Primo. Med hjälp av relevanta sökord fann vi tio stycken vetenskapliga artiklar som vi ansåg vara relevanta för kunskapsöversikten. Dessa artiklar kartlades sedan utifrån deras land, årtal, urval, metod och resultat.

Översiktens resultat tyder på att laborativt material används framförallt i de yngre årskurserna och tycks främst användas vid introduktion av nya matematiska begrepp eller när elever är klara med sina uppgifter i matematikboken. Vidare framkommer att laborativt material tycks gynna elevers inlärning och konkretisering av matematiska koncept och kan hjälpa elever att nå en djupare begreppsförståelse. Trots att flertalet av artiklarna lyfter de positiva aspekterna med laborativt material finns det artiklar som lyfter att användningen av laborativt material inte garanterar någon matematisk utveckling för eleverna. I dessa presenteras att det är hur lärare förstår, och använder sig av, laborativt material i undervisningen som avgör om det får positiva effekter på inlärningen eller inte.