Alla som arbetar i skolan ska arbeta med skolans värdegrund, och då även inom svenskämnet, vilket ses som något självklart för svensklärare. Det är angeläget att arbeta kring normer i skolan, exempelvis eftersom eleverna själva kan bli utsatta för diskriminering på grund av att de bryter mot normer i samhället. Vilken skönlitteratur som används i undervisningen kring normer är dock helt upp till svensklärarna att göra. Forskning visar att lärare bör analysera och tänka efter vilka elever de har vid valet av skönlitteratur, men detta är inte alltid något som görs. Det finns även en risk att i arbetet kring normer återskapa de normer som finns i samhället, i stället för att utmana dem, och på så vis förstärka ett ”vi” och ” de” tänk.

Syftet med den här undersökningen är att öka kunskapen om skönlitteraturens betydelsen för normfrågor i svenskundervisningen. Jag använde mig av fenomenologisk metodologi eftersom jag var ute efter att synliggöra alla de olika variationer och teman som framkom i empirin, och på så vis få insikt i det som utmärker fenomenet. Jag ville dessutom minska risken att bli låst i min egen förförståelse kring fenomenet. Jag använder mig även av Bishops koncept om speglar och fönster som teoretiska begrepp i denna undersökning. 

För att få svar på syftet och frågeställningarna genomfördes intervjuer med svensklärare om hur de valde boken Rami och Jonatan av Mats Berggren (2019) att använda som gemensam läsning för deras elever, samt vad de önskade att eleverna skulle lära sig av den. För att få elevernas pespektiv fick de svara på en enkät, och jag ville få reda på vad eleverna kände igen sig i (vad som fungerade som en spegel) och vad de tyckte var främmande (vad som fungerade som ett fönster) i boken, samt vad de angav att de lärde sig efter att ha läst den. Genom att även fråga svensklärarna och eleverna vilka händelser som de såg som centrala i boken ville jag undersöka hur dessa kunde vara kopplade till vad de såg som speglar och fönster i boken.

Det som framkom av undersökningen är att svensklärare har som mål med att arbeta med värdegrunden när de väljer vilken skönlitteratur de använder i undervisningen, samt att de har en förhoppning kring att eleverna ska ändra åsikter och beteende efter att de läst skönlitteratur. Det framkom även att svensklärarna ser elever som en homogen grupp. Från elevernas sida framkom det att vissa lärde sig saker som går att koppla till värdegrunden, och då det som svensklärarna hoppades att de skulle lära sig, men det fanns en större variation av vad eleverna angav att de lärde sig. Bland annat angav de att de lärde sig saker som tycks motverka skolans värdegrund, men också universella teman som att de lärt sig om kärlek. Eleverna visade sig alltså inte vara en homogen grupp, utan deras tidigare livserfarenheter kan ha påverkat hur de tolkar skönlitteratur som används i värdegrundsarbetet i svenskundervisningen. Svensklärare bör tänka extra noggrant vid valet och undervisningen kring skönlitteratur som används inom värdegrundsarbetet, och kan exempelvis rådfråga en bibliotekarie.