Inledning

Sverige har under lång tid varit ett av de OECD-länder som tagit emot flest flykting- och anhöriginvandrare i förhållande till sin folkmängd men den dramatiska ökningen av antalet asylsökande under 2015 från Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea och Somalia har sporrat debatten om integration och i allt större utsträckning i termer av migranters utbildning och etablering i samhället samt på arbetsmarknaden (Holmqvist m.fl., 2020; Olsson & Wadensjö, 2017). Enligt SCB har den största ökningen av nyanlända elever i den svenska skolan varit under år 2016. Det har lett till att skolan har fått nya utmaningar och uppdrag att ta hand om heterogena klasser där olika språk och kulturer möts. För att stödja alla elevers utveckling och bemöta alla deras behov behöver pedagogerna strategier och arbetssätt för att inkludera nyanlända elever. Pedagogers erfarenheter och förståelse av att möta mångspråkighet i sina klassrum är viktig enligt forskningen för elevernas integration. Tidigare forskning visar att pedagogerna har bristande kunskaper kring strategier och arbetssätt för att inkludera sina elever. Begränsade kunskaper, tidsbrist och politiska prioriteringar bromsar signifikant inkluderingsprocessen av nyanlända elever. Trots dessa hinder försöker pedagogerna göra sitt bästa och använder sig av välbekanta strategier och arbetssätt från sitt vardagliga arbete med svensktalande elever.

Syfte

Denna studie syftar till att se vilka erfarenheter pedagogerna har kring pedagogiska strategier och arbetssätt vid inkludering av nyanlända elever i sina klasser. Dessutom vilka svårigheter som pedagogerna möter under inkluderingsprocessen av nyanlända elever samt hur pedagogerna tolkar begreppet inkludering.

Metod

Den aktuella uppsatsen är utförd med en kvalitativ metod där intervjuerna baserar på den fenomenologiska teorin, medan sociokulturella teorin är grunden för inkluderingen av nyanlända elever. Genom att genomföra omfattande intervjuer med åtta pedagoger som har eller har haft nyanlända elever i sina klasser insamlades nödvändiga data vilka transkriberades och vidare analyserades till ett resultat.