Denna studie har analyserat läroplanerna Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94, Lgr 11 och Lgr 22 utifrån ett interkulturellt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur underliggande diskurser tar sig i uttryck i kursplaner för religionskunskapsämnet i läroplanerna mellan Lgr 69 och Lgr 22 för svensk grundskola i årskurs 4-6.

Den kritiska diskursanalysen har tillämpats både som metod och teori för undersökningen där Faircloughs tredimensionella modell legat till grund för utförandet. Det som ska undersökas är om det finns underliggande diskurser i de nämnda läroplanerna samt hur dessa ökar eller avtar med åren. I analys och diskussion problematiseras diskurserna kristendom-diskurs, interkultur-diskurs och särskiljande-diskurs som är de dominanta diskurserna som arbetet, utifrån ett interkulturellt perspektiv, tagit fram.

Resultatet visar att de olika diskurserna dominerar i läroplanerna under olika tidsperioder. Den diskurs som avtar med åren är kristendom-diskursen vilket dels beror på den sociala praktiken. Den diskurs som istället dominerar i de senare läroplanerna är interkultur-diskursen. Genom Faircloughs tredimensionella modell sätts resultatet samman med hur samhället sett ut under den tid som de fem läroplanerna grundats, vilket visar på likheter. Uttrycket om att en läroplan speglar samhället bevisas genom denna undersökning.