Denna studie undersöker vilken uppfattning lärare har kring digitala verktyg som används i yrket samt vilken betydelse de anser att dessa har för engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar: Vilka möjligheter upplever lärarna att digitala verktyg bidrar med i engelskundervisningen? Vilka hinder upplever lärarna att digitala verktyg orsakar i engelskundervisningen?

För att ta reda på vilka uppfattningar lärare har, tillämpades en kvalitativ metod som sedan användes för att intervjua sex verksamma mellanstadielärare. De intervjufrågor som tillämpades har utgått från en semistrukturerad form och har skapats utifrån studiens syfte. Studien utgick ifrån den fenomenografiska ansatsen, som syftar till att undersöka variation och uppfattningar inom området.

Utifrån lärarnas olika uppfattningar om fenomenet, utformades beskrivningskategorier vilket lade grunden för studiens resultat. Resultatet från undersökningen visar att lärares uppfattning på de digitala verktygen varierar, beroende på deras digitala kompetens samt deras vilja att inkludera detta i undervisningen. De lärare som var negativt inställda till att arbeta med digitala verktyg i engelskundervisningen, ansåg att de saknade digital kompetens som inte erbjuds av verksamheten. Detta resulterade i att de använde det digitala i mindre utsträckning, än de lärare som fick god kompetens kring detta. De lärare som var positivt inställda till det, hävdade att om verksamheten kunde bidra med fortbildning kring digitala verktyg skulle det öka chanserna till att lärare arbetar mer med detta i sin undervisning. Dock behöver ytterligare forskning göras kring digital kompetens och dess påverkan på lärares användande av digitala verktyg i engelskundervisningen.