För att bli sjuksköterska i Sverige krävs tre års studier på universitet eller högskola. Under dessa tre år lär sig studenterna både praktiska och teoretiska kunskaper där stor vikt läggs på att utgå från patientperspektivet samtidigt som att sammanflätningen av dessa kunskaper sker. Att bringa samman kunskaperna samtidigt som ett stort ansvar läggs på sjuksköterskorna leder många gånger till en stressig arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor upplever moralisk stress. Valet av metod landade på litteraturöversikt som grundar sig på nio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades och tematiserades till tre teman: Emotionell överbelastning, Vikten av kommunikation och Att kämpa i motvind.

Av resultatet framkom att den vanligaste orsaken till moralisk stress är arbetsrelaterad stress vilket främst relaterade till att utföra vad som ansågs vara onödiga uppgifter samt personalbrist. I diskussionen tas bland annat upp hur moralisk stress påverkar kvaliteten på vården men även att sjuksköterskorna påverkas negativt på både ett personligt och professionellt plan genom sina sätt att hantera den moraliska stressen. För att göra yrket mer attraktivt och hållbart krävs det att även sjuksköterskorna får tid till återhämtning och en chans att utföra sitt arbete på ett så bra sätt som målbilden som sjuksköterskestudent en gång varit. Något som enligt författarna skulle vara av värde att implicera i utbildningen är teoretiska kunskaper kring hanteringen av moralisk stress, som de facto även det är en stor del av yrket, inte minst på grund av att många väljer att lämna yrket på grund av bristen av densamma.