Ängslans potentiella risk att påverka elevers inlärning av ett nytt språk gör det till ett fenomen som lärare behöver ha i åtanke när de utformar sin engelskundervisning. Studier som undersökt elevers ängslan inom språkinlärningen utgår i många fall från ett elevperspektiv (t.ex. Hu, Zhang & McGeown 2021; Liu & Chen 2014; Nilsson 2019). Denna studie syftar därför till att i stället studera lärares uppfattningar om ängslan hos mellanstadieelever inom engelskämnet. Detta med fokus på talängslan, det vill säga ängslan relaterad till muntliga aspekter av undervisningen. Syftet specificeras genom tre frågeställningar som avser undersöka lärares definitioner av talängslan, vilka faktorer eller situationer de anser utgör orsaker till talängslan samt strategier de upplever som effektiva för att motverka detta. 

Studiens teoretiska utgångspunkter är Krashens (1982) hypotes om ett affektivt filter, samt Horwitz, Horwitz och Copes (1986) teori om främmandespråkängslan. Vidare har en fenomenografisk metodansats tillämpats med syftet att belysa lärarnas subjektiva, unika uppfattningar om talängslan som fenomen. Data från semistrukturerade intervjuer med sex engelsklärare på mellanstadiet analyserades därför utifrån en fenomenografisk analysmodell. 

Lärarnas utsagor bildade ett antal beskrivningskategorier vilka utgör studiens resultat. Resultatet belyser hur lärarna var eniga i sina definitioner av talängslan som en oro, osäkerhet eller rädsla. Merparten av lärarna delade uppfattningen om att ängslan för att tala är vanligare än ängslan för att skriva, läsa eller lyssna. De orsaker till elevers talängslan som framkom i lärarnas utsagor utgjordes dels av dåligt självförtroende, om än utifrån olika uppfattningar om orsakerna bakom detta, dels av en rädsla för negativa reaktioner från klasskamrater. Ytterligare en orsak bestod av situationer då eleverna ska tala inför helklass, där några lärare även uttryckte att oförberedda helklassmoment i synnerhet ger upphov till ängslan. Bland de strategier som lärarna upplever som effektiva betonade samtliga vikten av lärares medvetenhet. Ytterligare, mer konkreta strategier som framkom var att använda par- eller smågruppsarbete samt lekfulla aktiviteter. Även att skapa ett tryggt klassrumsklimat lyftes fram som en viktig strategi, där relationerna eleverna emellan betonades