Studien behandlar lärares syn på engelskundervisning i klassrum med flerspråkiga elever. Studien grundar sig på en bakgrund där allt fler elever i skolorna har utländsk bakgrund samt att de har lägre betyg i engelska än riksgenomsnittet. Detta står i kontrast till forskning som menar på att det är fördelaktigt att vara flerspråkig vid språkinlärning. Ur ett transspråkande perspektiv bör elevers språkliga tillgångar användas för att tillägna sig språk gynnsamt. Därav undersöktes lärares perspektiv på användning av språk i engelskundervisningen samt hur de såg på sin kunskap inom ämnet.

Studien undersökte uppfattningen hos sex lärare från två olika skolor kring hur engelskundervisningen bedrevs i klassrum med flerspråkiga elever och om lärarna ansåg att de inkluderade eventuell flerspråkighet i undervisningen. Det undersöktes även om yrkesverksamma lärare ansåg att de hade nog med kunskap gällande inlärning av engelska hos flerspråkiga elever och vilka utvecklingspotentialer de kunde se.

Metoden i studien inspirerades av en fenomenografisk metodansats för att undersöka lärarnas uppfattningar genom semistrukturerade intervjuer. Bakgrundsinformation samlades in via enkät såsom utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet, egna språkkunskaper samt årskurs. Även andelen elever varav antal med annat modersmål än svenska samt antal olika språk i klassrummet efterfrågades. Även dataanalysen inspirerades av fenomenografi och utfördes enligt en analysmodell i sju steg.

Lärarna i studien ansåg att exponering av engelskan var det primära där stöd togs i svenska vid behov av förtydligande. Andra modersmål användes enligt lärarna som stöd i olika utsträckning av olika lärare. En av lärarna redogjorde för att elevernas modersmål användes som resurs. Några av lärarna lyfte att eleverna ofta hade goda kunskaper i engelska och därav sällan såg behovet av att ta stöd i andra språk för förståelse. Enligt lärarna användes ej elevers modersmål i undervisningen på grund av att elevernas språkkunskaper var starkare i svenska än i modersmålet. Lärarna lyfte strategier som användes i engelskundervisningen, exempelvis att formulera sig på så många olika sätt som möjligt där även elever fick omformulera lärares yttranden. Andra strategier som tillämpades var semiotiska stöd och digitala verktyg. Fyra av lärarna ansåg att de hade tillräckligt med kunskap kring att arbeta med flerspråkiga elever i engelskundervisningen, medan två lärare uttryckte att de inte hade tillräckligt med kunskap och var osäkra på hur de skulle arbeta. Lärarna såg ett behov av fler resurser samt utveckling av läromedel på fler språk