Situationen för vår planet är akut. För att bromsa den negativa klimatpåverkan behöver alla vara med och påverka till en bättre miljö. En viktig pusselbit som får tonvikt är de offentliga upphandlingarna eftersom de är omfattande och utgör en betydande del av Sveriges bruttonationalprodukt årligen. Syftet med studien är att belysa vilka förutsättningar som kommunerna har för att erhålla en hållbar upphandling. Men även vilka eventuella likheter samt skillnader som förekommer mellan kommunerna. För att tolka det resultat vi erhåller av den kvalitativa empirin utgår vi från implementeringsteorin och Lundquists (1992) modell, vilja, kunna och förstå. Studiens empiriska underlag har inhämtats via semistrukturerade intervjuer från sex kommuner i Sverige utifrån en förbestämd urvalsprocess. Vidare har kommunernas upphandlingspolicyer analyserats för att kunna beskriva de olika karaktärsdragen gällande hållbarhetsarbete i policyprocessen.

Resultatet påvisar en variation av förutsättningar för att genomföra hållbara upphandlingar. Kommunerna uttryckte gemensamt att resurser är den primära faktorn som inkluderar tid, kompetens och monetära tillgångar. Något som blir konkret är den bristande uppföljningen av upphandlingen, där kommunerna förmedlar en avsaknad av nödvändiga resurser. Informanterna framställde att kommunens storlek och geografisk placering har en betydande roll för att kunna åstadkomma hållbar utveckling i upphandlingar.