Sammanfattning

Föreliggande arbete går ut på en kvalitativ jämförelsestudie där vi jämfört två förskolor åt där den ena är enspråkig varpå den andra är flerspråkig för att se hur de arbetar språkutvecklande. Studien är inriktad på att ta reda på hur förskollärare ser på flerspråkighet och få en större inblick gällande vilka olika tillvägagångssätt man använder sig utav i verksamheterna. Tidigare forskning visar på att det brister på kunskap i hur man arbetar med flerspråkighet i enspråkiga förskolor. Studien utgår från den sociokulturella teorin som vi kopplat till språkutvecklingen där lärandet sker i samspel med andra. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden där vi intervjuat sex förskollärare på två olika förskolor med semistrukturerade frågor för att få svar på våra frågeställningar. Utifrån de sammanställda intervjuerna kunde vi se likheter och skillnader i arbetet med flerspråkighet beroende på förskollärarnas förutsättningar, både till kunskaper kring ämnet men även gällande miljön och barngruppen. Resultatet som framkom var att de arbetade mer med flerspråkighet i den flerspråkiga förskolan eftersom förskollärarna var mer säkra i sin roll då de hade mer erfarenhet och fått kompetensutveckling inom ämnet. Förskollärarna från den enspråkiga förskolan var osäkra i sin roll inom ämnet flerspråkighet, detta berodde på brist på kompetensutveckling. Båda förskolorna hade en positiv syn till flerspråkighet, anledningen till varför arbetet med flerspråkighet inte upprätthålls i den enspråkiga förskolan var för att det inte synliggjordes lika mycket i verksamheten och för att förskollärarna blev osäkra på om de gjorde rätt.