Avhandlingens syfte är att skapa kunskap om vilka idéer som har format barnbiblioteket i Sverige under efterkrigstiden, samt hur idéerna har varierat över tid, i spänning och samspel mellan politik och profession.

Forskningsfrågorna är: 

• Vilka idéer om barnbiblioteket kommer till uttryck i riksdagstryck, utredningsbetänkanden publicerade som SOU samt bibliotekpress, och hur förhåller sig idéerna till varandra?
• Hur har idéerna som tagit sig uttryck i nämnda empiriska material varierat över tid?
• Hur ska idéerna, relationerna dem emellan samt deras variation över tid förstås?

Studien görs ur ett historiskt institutionellt perspektiv, med fokus på hur institutioner förändras över tid. Idéer, institutionella logiker och idealtyper är centrala teoretiska begrepp, jämte institutionell omvandling genom omtolkning samt tidsanda. Metoden är idéanalytisk och genomförs med hjälp av idealtyper som verktyg. Materialet utgörs av riksdagstryck, betänkanden utgivna som statens offentliga utredningar (SOU) samt bibliotekspress, som samlats in i anslutning till ett urval händelser och skeenden av relevans för barnbiblioteket under perioden 1945–2018. Analysen visar att olika idéer konkurrerar om dominans vid barnbiblioteket. Över tid har variationen av idéer inom barnbiblioteket blivit allt större. Utifrån analysen av avhandlingens material dras slutsatsen att barnbiblioteket är ett resultat av att mål och medel för verksamheten har definierats om över tid, det vill säga att en institutionell omvandling genom omtolkning har ägt rum. Vidare konstateras att barnbiblioteket har tagit form i spänningen mellan biblioteket och bibliotekarien som verksamhetens överordnade princip samt att det är skillnad mellan att vara biblioteksanvändare och bibliotekarieanvändare i samhället. En ytterligare slutsats är att barnbiblioteket har tagit form utifrån idéer hämtade från profession snarare än från politik.