Bakgrund

De senaste åren har forskningen alarmerat om ungdomars sömnsvårigheter och att ungdomar får för få timmars sömn per natt, vilket kan medföra många negativa konsekvenser för hälsa, välbefinnande och utbildning. Denna utveckling är bekymrande och det är av största vikt att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med ungdomars sömnsvårigheter. För att tillföra ytterligare kunskap i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behövs forskning där ungdomar ges utrymme att berätta. Vad uppfattar ungdomar själva stör deras sömn?

Metod

Data samlades in med hjälp av en öppen fråga i ett frågeformulär; Om du upplever att du sover för lite, har svårt att somna, vaknar på natten eller att sömnen inte gör dig utvilad så skriv gärna vad du tror att dina sömnsvårigheter kan bero på. Deltagarna bestod av 475 ungdomar i årskurs nio. Data analyserades med kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys.

Resultat

Resultatet beskrivs i ett tema och sex kategorier. På en tematisk nivå kan anledningarna till sömnsvårigheterna förstås som en obalans mellan krav och förutsättningar. Krav handlade om att prestera i skolan, ha aktiviteter, att vara sociala både digitalt och i verkligheten, att alltid ha roligt, att duga och lägga sig i tid. Förutsättningar handlade om att ha tid, struktur, föräldrastöd och en förmåga att sätta sina egna gränser, till exempel för mobilanvändning eller hur olika sociala ideal tilläts påverka dem. När förutsättningarna inte var tillräckliga för att väga upp kraven uppstod en obalans som störde ungdomarnas sömn. De sex kategorier som framkom i analysen och beskriver vad ungdomarna själva uppger stör deras sömn var; stress, följt av teknikanvändning, dåliga sovvanor, existentiella tankar, behov och lidande.

Slutsats

Utifrån studiens resultat kan ungdomar behöva stöd för att hitta balans i vardagen och för att kunna hantera stress, teknikanvändning, icke-existerande sömnvanor, existentiella tankar, behov och olika former av lidande. Eftersom hälsovanor ofta etableras i familjen, bör hälsofrämjande arbete även omfatta en dialog med föräldrar. Även om ungdomar verkligen behöver stöd från sina föräldrar, kan de också behöva bli lyssnade till och få stöd från skolsköterskan eller annan vårdande instans