Ambulanssjuksköterskans arbete består till stor del av att vårda patienter i komplexa situationer. Våld i nära relation är vanligt förekommande, vilket innebär att ambulanssjuksköterskan möter våldsutsatta i stor utsträckning. Ambulanssjukvården har därför goda möjligheter att identifiera och uppmärksamma våldsutsatthet, men för detta krävs kunskap och samverkan mellan olika instanser. Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter där det kan antas eller misstänkas att våld i nära relation förekommer. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där totalt nio ambulanssjuksköterskor deltog. Innehållet granskades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Ur analysen framkom det två kategorier: "Det komplexa mötet" och "Det betydelsefulla omhändertagandet".

Ambulanssjuksköterskan beskrev att det uppstod en konstig känsla i mötet med patienten, vilket ledde till att de fattade misstanke om våldsutsatthet. Det krävdes kännedom om att sökorsak och våldsutsatthet inte alltid har något samband och att det finns svårigheter i att identifiera tecken på våld. Det är en känslig situation att vårda våldsutsatta, vilket kräver att ambulanssjuksköterskan vågar ställa frågan och har kunskap i att bemöta svaret. Det finns faktorer som påverkar ambulanssjuksköterskans möjlighet till ett betydelsefullt omhändertagande. Att ambulanssjuksköterskan vågar fråga om våld i nära relation och att ambulanssjukvården implicerar en rutin för handläggning samt genomför en utbildningsinsats inom området kan leda till ett bättre omhändertagande av våldsutsatta.