Digital teknik har på olika sätt och med olika argument introducerats i skolan. Det kommer till utryck i skolans läroplan som beskriver vilka kunskapsbehov kring digital teknik som elever och samhället anses behöva. Även den politiska styrningen av skolan har inflytande över vilken digital teknik som kommer in i skolan och hur den används. I detta kapitel gör vi en historisk tillbakablick med utgångspunkt i skolans nuvarande digitalisering. Det innebär att vi med avstamp i pågående förändringar går tillbaka och ser likheter eller skillnader i relation till tidigare digitaliseringssatsningar. De frågor som kapitlet ska behandla är, Vilka är motiven för att föra in digital teknik i skolan och undervisningen, och skiljer sig dagens argument för skolans digitalisering från tidigare argument? Hur relaterar den politiska styrningen till skolans digitalisering? Kapitlet gör nedslag i tre tidsperioder, 2010-talet, 1990-talet och 1960-talet, och relaterar dessa till läroplans- och styrningsfrågor. Kapitlet knyter därmed an till en av utbildningshistoriens mest grundläggande frågor, nämligen frågan om vad som anses vara ett relevant kunskapsinnehåll i skolans undervisning (Wahlström 2016) och vad som i bred bemärkelse utgör skolans läroplan. Denna fråga är nära sammankopplad med de samhälleliga medborgarideal som dominerar och den samhällsroll utbildningen har vid olika tidsperioder, men även vilka som har det politiska inflytandet över att styra skolans inriktning under dessa perioder. De vetenskapliga fält som intresserar sig för dessa frågor är dels läroplansteori, som på engelska benämns curriculum theory och dels fältet kring utbildningssystemens styrning, på engelska, education governance. Läroplansteori hjälper oss förstå såväl vem eller vad som får inflytande över urvalet av innehåll och kunskaper som nämnts, och kan till exempel handla om vilken undervisning eller vilken digital teknik som skolan ska erbjuda. Forskning om styrning handlar om studier av hur utbildningssystemet som en del av den offentliga sektorn, styrs genom politiska inriktningar och sätt att organisera verksamheter (Jessop 1999). I nästa avsnitt utvecklas resonemanget om läroplans- och styrningsfrågor som också utgör utgångspunkt för kapitlet.