Depression är en vanlig förekommande sjukdom hos ungdomar vilket skapar ett lidande. Konsekvenser av att depressiva symtom missas eller inte tas på allvar kan i värsta fall leda till självmord. I sjukvården används fysisk aktivitet i låg utsträckning som behandlingsalternativ vid depression hos unga, trots vetskap om hur det påverkar både kropp och själ positivt. Sjuksköterskan har en nyckelroll när det handlar om att fånga upp ungdomars upplevelser och erfarenheter där livsvärldsperspektivet utgör grunden i att utforma en individuell vägledning och stöttning. Syftet med studien var att beskriva hur fysisk aktivitet påverkar ungdomar som lever med depression. Studien utgörs av en litteraturöversikt enligt Fribergs analysmodell. Totalt 10 artiklar, varav fyra kvalitativa och sex kvantitativa analyserades. Resultatet av analysen belyser ungdomars upplevelser och perspektiv av fysisk aktivitet vid depression. Fem kategorier utformades i resultatet; återfå balans och kontroll, förståelse av jaget, ökad livskraft, delaktighet och sammanhang samt återhämtning från ohälsa. Det framkommer i resultatet att fysisk aktivitet har goda effekter hos ungdomar med depression och det kunde bidra till upplevd hälsa, både kroppsligt och själsligt. I diskussionen behandlas hur ungdomarnas upplevelser och erfarenheter kunde påverkas av fysisk aktivitet samt hur sjuksköterskan kan möta ungdomarna med hjälp av denna kunskap. Ungdomarnas livskraft, livslust och livsrytm kunde främjas genom fysisk aktivitet.