Isoleringsvård är en vårdform som används i syfte att antingen begränsa smittspridning av allmänfarlig sjukdom eller som preventiv åtgärd om patienten är immunsupprimerad. Tidigare forskning har visat att isoleringsvård för med sig ett brett spektrum av känslor och förändrar patientens känsla av sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av isoleringsvård ur ett patientperspektiv. För att undersöka detta gjordes en litteraturöversikt. Nio artiklar, varav sex kvalitativa och tre kvantitativa, utgjorde underlaget för resultatet. Utifrån dessa artiklar identifierades olika nyanser i upplevelsen av isoleringsvård, vilka presenteras i fem kategorier; rummets och tidens påverkan, isoleringens känslomässiga påverkan, anhörigas påverkan, patientens påverkan och vårdpersonalens påverkan. Att rummet hade ett fönster, att det fanns förströelser att distrahera sig med, att få stöd från anhöriga, att tänka positivt samt att ha en god kommunikation med vårdpersonal framstod som viktiga komponenter för en positiv upplevelse av isoleringsvård. Dock visar resultatet att vad som upplevs positivt av en patient kan upplevas negativt av en annan, vilket gör isoleringsvård till en för varje patient unik upplevelse. Genom att vårda isolerade patienter utifrån livsvärldsteorin med en medvetenhet för sammanhangets betydelse, skapar sjuksköterskan möjligheter för att se och tillfredsställa den enskilda patientens behov.