Migrationen till Sverige har ökat sedan 2015 och sjuksköterskan träffar idag fler patienter med olika språk och kulturella bakgrunder. Tidigare forskning visar på att missförstånd lätt uppstår i kommunikationen vid språkbarriär vilket medför att vårdkvaliteten försämras. Sjuksköterskans uppgift är att ge lika vård till alla och skapa en bra kommunikation och relation i vårdmötet för att en personcentrerad vård ska kunna ges. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa tidigare litteratur kring sjuksköterskans upplevelse av kommunikation i vårdmötet med migranter som har en språkbarriär. Metoden som används är en litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar som hämtats ur databaserna Cinahl och Medline. Inklusionskriterier är vetenskapliga artiklar med sjuksköterskans perspektiv från öppen- och slutenvård. Exklusionskriterier är artiklar med övrig vårdpersonals perspektiv och äldre migranter med en demenssjukdom. Resultatet visar på tre huvudkategorier och fem underkategorier. Kategori ett: Språkliga verktyg viktigt i kommunikation med migranter. Här beskrivs tolkens betydelse i kommunikation vid språkbarriärer samt vikten av den icke verbala kommunikationen. Kategori två: Kommunikationssvårigheter i omvårdnad vid språkbarriärer. Resultatet visar på språkliga utmaningar vid omvårdnadssituationer med patienter och anhöriga vid sjuksköterskans dagliga arbete. Kategori tre: Kommunikation med migranter upplevdes tidskrävande. Här beskrivs att sjuksköterskan upplever att kommunikation med migranter där en språkbarriär finns tar längre tid, krävde mer tålamod och att arbetsflödet vid omvårdnaden försämras. Diskussionen innehåller metodens styrkor och svagheter och den etiska medvetenheten. Vidare diskuteras resultatet mot tidigare forskning, myndigheter, studiens bakgrund och Leiningers teori som innebär att sjuksköterskans ska förstå de kulturella skillnaderna hos patienten och vårda patienter efter en holistisk syn.