Humankapital i ett företag definieras som de kunskaper och färdigheter som deras anställda besitter. Digitaliseringen av samhället är en av orsakerna till att det ligger ett större allmänt fokus på kunskap och information jämfört med den tidigare industrialiseringstiden. Forskare hävdar att det idag är av stor relevans att förmedla vilket humankapital företag har eftersom detta ger en god indikation av den finansiella hälsan i beslutsfattande situationer för ett företags intressenter. Det är svårt att göra en korrekt bedömning av ett företags värde eftersom det inte finns tydliga riktlinjer för hur humankapital ska redovisas. Syftet med studien är att beskriva hur olika svenska investmentbolag redovisar sitt humankapital i årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar. Men även att undersöka likheter och skillnader i hur humankapital kommuniceras. Detta genom en kvalitativ innehållsanalys av års- och hållbarhetsredovisningarna samt ett kodschema. Analysen har gjorts med hjälp av intressentteorin vilken förklarar relationen mellan företaget och dess intressenter.

Resultatet indikerar att det förekommer redovisning av humankapital i samtliga bolag som undersökts. Dock varierar mängden humankapital som redovisas mellan bolagen där vissa redovisar mer av detta intellektuella kapital än andra. De bolagen som redovisar mest humankapital redovisar mer än det dubbla antalet meningar kopplade till humankapital jämfört med de bolagen som redovisar minst mängd humankapital. Kommunikationen kring humankapitalet betonar främst de anställdas kunskaper och hur dessa kommer till nytta för företaget. Investmentbolagens redovisning av humankapital är i linje med vad intressentteorin påpekar att bolagen visar att de värnar om att upprätthålla den så viktiga relationen gentemot intressenterna. Vidare forskning föreslås även komplettera studiens resultat med intervjuer. Detta skulle ge en större inblick i hur investmentbolagen tänker när det kommer till kommunikation av humankapital och dess förmåga att tillgodose intressenternas informationsbehov.

The human capital in a company is defined as the knowledge and the skills that the employees possess. The digitalization of our society is one of the root causes as to why there today in general lies a greater focus on the knowledge and information that a company relies on compared to the previous era where the society endured industrialization. Researchers on the subject intellectual capital, and human capital, claim that it today is of great relevance to convey the human capital a company possesses, as this gives a good indication of the financial health in decision-making situations. For not only the internal stakeholder but for external stakeholders as well. The difficulty however lies in the valuation and correct assessment of a company's value for this asset, because there are no clear guidelines for how the human capital should be reported in annual reports. The purpose of this study is to describe how Swedish investment companies report their human capital in their respective annual and sustainability reports. This will be done by examining the similarities and differences in how human capital is communicated in the reports through a qualitative content analysis of the annual reports. The analysis has been done through the lens of the stakeholder theory, which explains the relationship between the company and its stakeholders.

The results indicate that all companies surveyed report information about human capital. However, the amount of human capital reported varies between companies, with some reporting more of this intellectual capital than others. The companies that report the most human capital report more than double the number of sentences linked to human capital compared with the companies that report the least amount of human capital. The communication about human capital mainly emphasizes the employees' knowledge and how these benefit the various companies. The investment companies' reporting of human capital is in line with what the stakeholder theory points out, that the companies show that they care about maintaining such an important relationship with their stakeholders. For further research, a proposal is to supplement the study with interviews and therefore add to the qualitative method. This would provide a greater insight into how investment companies think when it comes to the communication of human capital and its ability to meet stakeholders' information needs.This study is written in Swedish.