Aktiebolag är en av de vanligaste bolagsformerna och förekommer i två skilda former, publika och privata. Vid uppstart av ett aktiebolag, oavsett form, krävs ett aktiekapital, men det som skiljer dem åt är dess storlek. För att starta ett privat aktiebolag krävs idag ett aktiekapital på 25 000 kr, vilket ändrades från 50 000 kr den 1 januari 2020 som följd av att förslaget Ds 2019:6 fick genomslagskraft. Förslaget sändes ut till ett antal utvalda instanser som Justitiedepartementet ville erhålla synpunkter från. Samtidigt hade övriga allmänheten också möjlighet att inkomma med synpunkter, utan att det blivit tillfrågade. Responsen till förslaget Ds 2019:6 utgjordes av totalt 47 remissvar från olika instanser. 

Problemdiskussionen i studien indikerar på att det råder delad mening angående aktiekapitalets storlek och funktion. Detta leder fram till studiens syfte, att undersöka intressenternas attityder, utifrån inkomna remissvar, gällande lagändringen av aktiekapitalets sänkning från 50 000 kr till 25 000 kr för privata aktiebolag. Utöver detta syftar studien även till att undersöka om intressenternas attityder har haft en påverkan på beslutet att sänka aktiekapitalet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys valts, då huvudmomentet i studien består av att analysera de inkomna remissvaren gällande förslaget Ds 2019:6. I studien har även en abduktiv forskningsansats valts, då en ren induktiv ansats eller en ren deduktiv ansats inte anses vara aktuell. Studien omfattar ett totalurval på 47 instanser, då samtliga remissvar har bearbetats, vilket utgör studiens empiri och ligger till grund för studiens analys. 

De instanser som utgör studiens empiri har delats in i olika intressentkategorier utifrån en modifierad intressentmodell. Kategorierna som förekommer i studien är följande: myndigheter, lärosäten, ideella föreningar, domstolar, branschorganisationer och företagsfrämjande organisationer. Utifrån intressentkategorierna presenteras instansernas initiala inställning samt en redogörelse av remissvaren, där det skapas en uppfattning att instanserna har relativt liknande synpunkter. Till följd av studiens analys dras slutsatserna att det är svårt att generalisera den allmänna attityden samt att instanserna inte har haft en större påverkan än vad den initiala inställningen indikerat på gällande attityden till förslaget Ds 2019:6. 

Limited companies are one of the most common forms of company and occur in two different forms, public and private. When starting a limited company, regardless of form, a share capital is required, but what distinguishes them is its size. To start a private limited company, a share capital of SEK 25,000 is required today, which was changed from SEK 50,000 on January 1st, 2020 as a result of the impact of proposal Ds 2019:6. The proposal was sent out to a number of selected instances from which the Justitiedepartementet wanted to receive comments. At the same time, the rest of the public also had the opportunity to submit comments, without being asked. The response to the proposal Ds 2019: 6 consisted of a total of 47 consultation responses from various instances. 

The problem discussion in the study indicates that there is a divided opinion regarding the size and function of the share capital. This leads to the purpose of the study, to examine the stakeholders' attitudes, based on comments received, regarding the law change of the share capital reduction from SEK 50,000 to SEK 25,000 for private limited companies. In addition to this, the study also aims to investigate whether the stakeholders' attitudes have had an impact on the decision to reduce the share capital. To achieve the purpose of the study, a qualitative content analysis has been chosen, as the main part of the study consists of analyzing the comments received regarding the proposal Ds 2019:6. In the study, an abductive research approach has also been chosen, as a pure inductive approach or a pure deductive approach is not considered relevant. The study comprises a total sample of 47 instances, as all consultation responses have been processed, which constitutes the study's empirical data and forms the basis for the study's analysis. 

The instances that make up the study's empirical data have been divided into different stakeholder categories based on a modified stakeholder model. The categories that appear in the study are the following: authorities, universities, non-profit associations, courts, industry associations and business promotion organizations. Based on the stakeholder categories, the instances' initial attitude is presented, as well as an account of the consultation responses, where an opinion is created that the instances have relatively similar views. As a result of the study's analysis, the conclusions are drawn that it is difficult to generalize the general attitude and that the instances have not had a greater impact than what the initial attitude indicated on the current attitude to the proposal Ds 2019: 6.