Den här studien handlar om högläsning i förskolan med fokus på dess betydelse för barns språkutveckling. Under vår utbildning har högläsningens betydelse för barns språkutveckling uppmärksammats. Dessutom betonar Läroplan för förskolan att ”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter” (Lpfö 18 2018, s. 8). Detta väckte intresse hos oss att fördjupa oss i ämnet för att få en bredare medvetenhet om hur högläsning kan användas som ett språkutvecklande verktyg då vi praktiserar den i vår kommande yrkesroll.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers uppfattning kring högläsning och hur de arbetar med den för att utveckla barns språk. Vi kommer att undersöka vårt syfte med hjälp av två olika frågeställningar.

För att besvara studiens syfte och få svar på det valda undersökningsämnet har vi använt oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger.

Resultatet av vår studie visar att pedagogerna har en uppfattning om att högläsning är betydelsefull för barns språkutveckling. Det framkommer i resultatet att pedagogerna beskriver att högläsning utvecklar barns ordförråd och deras berättandeförmåga. Pedagogerna beskriver dessutom att högläsning även bidrar till att utveckla barns kunskaper i andra ämnen såsom matematik, naturvetenskap och värdegrund. Det framgår också i resultatet att pedagogerna förbereder sig inför högläsningstillfällena genom att de läser igenom böckerna innan lästillfället. Pedagogerna beskriver att de brukar föra boksamtal efter högläsningen för att skapa möjligheter för samspel och interaktion med barnen. Resultatet visar också att pedagogerna beskriver att de använder olika verktyg under högläsning för att stötta barnen att förstå bokens innehåll och ord. Dessutom beskriver pedagogerna att de använder olika typer av böcker som en del av arbetet med högläsning i syfte att läsa böcker som passar barns åldrar och språknivå.