I skolan finns det en elevgrupp som kommer lite i skymundan och det är de särskilt begåvade eleverna och detta kan få konsekvenser för dessa elevers rättigheter till en likvärdig utbildning. Elever med särskild begåvning beskrivs i tidigare forskning som elever med en mycket hög förmåga inom ett visst område men som kanske inte alltid visar sig i form av skolprestationer. Därför är det viktigt att lärare har kunskaper kring dessa elever så att de kan få en utbildning utifrån deras egna behov och förutsättningar.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur lärare själva definierar och beskriver elever med särskild begåvning i matematik i årskurs 4-6. Studien avser också att belysa hur lärare uppfattar och beskriver sin egen undervisning för dessa elever.

För att få svar på syftet och frågeställningarna har en fenomenografisk metod använts för att tolka och analysera det empiriska materialet. För att ta reda på lärares uppfattningar valdes därför att göra halvstrukturerade intervjuer med fyra stycken lärare som har erfarenhet av att arbeta med särskilt begåvade elever i matematik. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån den fenomenografiska analysmodellen.

Resultatet visar att lärarna har olika beskrivningar av hur de definierar en särskilt begåvad elev inom matematiken. Lärarna beskriver också att de använder sig utav en individanpassad undervisning som skall vara noga planerad med innehåll av uppgifter som utmanar. Lärarna beskriver att det är viktigt att variera sin undervisning för att eleverna inte skall tappa motivationen. De svårigheter som en utav lärarna uppfattar är att denne har för lite lärarkompetens för att utmana och stimulera de särskilt begåvade eleverna medans de andra lärarna tycker att de har den kompetensen som krävs.